onsdag 19 oktober 2011

Jag ångrar mig djupt

Nä det här var bra, för både kropp och själ. Men att falla för nyfikenheten och såra själen. Big big no no. En helt annan sak. Flyger fåglar någonsin bara för nöjes skull? Eller är det bara leta föda och bygga bo?
Published with Blogger-droid v1.7.3

10 kommentarer:

Sus sa...

Du vet, jag är snart tillbaka. Då du..

Gafflan sa...

Jag hoppas fåglarna flyger lite för nöjes skull. För när dom ändå kan flyga så vore det ju synd att inte okynnesflyga lite. Jag skulle gjort det i alla fall.
Nu kan jag ju inte flyga men jag funderar på att ta promenad nr 2 just nu.
Kram

Knasterfaster sa...

Det finns fåglar som flyger även för att de tycker att det är roligt. Det har jag sett på Mitt i Naturen på TV. Jag vet inte vilken sorts fågel det var men den älskade att ligga på uppåtvindarna och glida med.

Ellen sa...

Vad fint skrivet. Om fåglarna...Jag vill tro att dom flyger för att det är så underbart.
Och idag har inte hänt. Inte dom sista timmarna men inte heller dom första. Och eftersom jag har hundra timmar av jobb kvar så kommer inte resten av kvällen hända.

Sus sa...

Jag tror förresten att fåglarna är som oss.
Ibland letar de föda och bygger bo.
Och ibland flyger de för nöjes skull.
Ibland måste de flyga, för att kunna landa.

Och ibland skiter de på vissa.

Shamrock sa...

Jag skulle vilja kunna flyga

Mollamaja sa...

Om jag kunde flyga skulle jag flyga och flyga och vägra komma ner.

Märta sa...

Hoppas de nöjesflyger iaf! I min grannby sitter det f ö en PELIKAN och häckar i en björk. På riktigt! Rymt från något zoo. Odd!

Singelmamman sa...

Sus: Ja, då!

Gafflan: Jag hoppas verkligen de flyger för nöje. Wow! promenad nr 2, Det är starkt. Kram

Knasterfaster: Det låter hoppfullt tycker jag.

Ellen: Mycket har verkligen inte hänt. KRAM!

Sus: Tur att inte kossor kan flyga säger jag.

Shamrock: Jag med!

Mollamaja: Ja, länge skulle jag vara kvar i luften, jag också.

Märta: Oh! Pelikaner är jag lite småförtjust i. På håll. Har ju aldrig sett någon i riktiga livet.

Kia sa...

Jag håller med Sus nr 2

Hade jag haft vingar hade jag tagit 'omvägar' ibland, precis som jag gör nu med mina ben. Eller tankar.