Är uppe utan att riktigt kunna förklara varför. Ok, jag VET varför. För att jag satt klockan på ringning och nu sitter, ähum, ligger jag i soffan och har kollat starten på Vasaloppet. Det tror jag inte att jag har gjort sedan jag var runt åtta-tio år. Jag gör det bara för att jag kan,
och blev utmanad av mamma igår. Och jag är så himla stolt över att jag är envis som en karavan åsnor.
Jag har också hunnit med att rannsaka mig och min bild av mig själv så här på morgonkvisten. Det är nyttigt, men inte alltid roligt. Nu drar jag mig till sängen och dra täcket över huvudet. Vi får väl se
om när jag dyker upp igen.
Vill bara säga det.
8 kommentarer:
Rannsakning är utvecklande härliga du!!
Och jag har samma teori som du angående dagens vinnare! :-D
KRAM
Jag håller ställningarna i soffan framför tv:n och Vasaloppet!
Jag är vaken men har inte gått upp. Gör du det du kan bara för att du vill? Kram
Jag är vaken men har inte gått upp. Gör du det du kan bara för att du vill? Kram
Finns det nåt tråkigare än att se på ett gäng kalsongnissar som stakar fram i klump hur länge som helst?
Anki: Ja rannsakning är bra, men kan göra väldigt ont. Du är min förebild! KRAM!
Stort o smått: Tusen tack, jag kände att jag inte orkade nio mil.
Knasterfaster 1: Jag är inte säker. Får fundera. Kram
Knasterfaster 2: Jo, så är det nog. Svårt att hävda att jag gör något för att jag kan om jag inte vill. Kram igen.
Fru Venus: Men jag tycker det är spännande. Men inte så tidigt på morgonen.
Vi kan rannsaka oss själva tillsammans. Jag processar just nu. Inte kul. :(
Pöss o kram
Gafflan: Ja, vi kan absolut göra det tillsammans, jag processar också, och det är väldigt nyttigt, men fruktansvärt jobbigt. Pussar och kramar!
Skicka en kommentar