torsdag 28 oktober 2010

Hosta

Yngsta hostar värre än en lungsjuk. Känns det som. Och känslan från när mina tonåringar var små kommer över mig igen. Båda hade krupp, äldsta astma och den yngsta fick kramp och blev utan syre vid dryga halvåret. Jag ryser än i dag när de hostar och är förkylda. Yngsta får vara hemma från skolan idag med. Gårdagskvällen var så mysig, den lilla stund jag var hemma. Var på ett jobbmöte och hann precis hem innan lilla närbutiken stängde så jag kunde köpa mjölk till kalvarna hemma. När jag genomblöt, trots den extremt korta promenaden från affären och hem, öppnar dörren till lägenheten möttes jag av en väldoft utan dess like. Tonåringarna har bakat chokladmuffins åt mig, som jag ska ta med till jobbet idag. Det är jag som ansvarar för fikabrödet! Med ytterst stor möda lyckas jag låta bli att smaka dem.
Dessutom, d e s s u t o m! hade mina underbara tonåringar stoppat in allt som skulle in i diskmaskinen och även satt på den. Gullungar. Sen satt yngsta och jag och pratade, och pratade, mest yngsta faktiskt. Och så tog vi kort på de fina smycken yngsta gjort som jag nu ska försöka sälja på jobbet. Visst är de fina?! Men vi är lite osäkra på priset. Antingen kan man få köpa både armband och halsband. Eller var och en för sig. Får fundera under dagen.

7 kommentarer:

Sus sa...

Fina!

Agneta sa...

Vilka underbara barn du har! Fina smycken!

Veronica sa...

Mys. Det är i stunder som den du beskriver, som man älskar dem ännu lite mer och blir varse sina egna val. Ungarna betyder så himla mycket. *varm i hela kroppen*

bokhyllan sa...

Gulliga gullungar!
Kram.

Singelmamman sa...

Sus: Mycket, tyvärr gör inte bilden dem rättvisa.

Stort o smått: Eller hur! Precis som sin mor... :-)

Veronica: De är helt enkelt bäst.

Ting o Tankar: :-) Kramar tillbaka.

Chrissan sa...

Fin barn.
Fina smycken.
Hostan känner jag igen. Låter som den min dotter just blivit av med efter 3 v typ.

Singelmamman sa...

Chrissan: Tack! Jag avskyr hosta hos andra, det triggar min stressnerv till det yttersta. *ryser*