En strålande dag

Tonåringarnas mormor och morfar bjuder på söndagslunch, kycklinggryta. Sen blir det säkert glass. Är det tradition så är det. Vår roll i det hela är att äta, lyssna och visa bilder från Egypten som vi nyss kommit hem från. Men hej! Jag ska ju inte med, synd. Ja synd om mig. Jag ligger hemma och laddar för att orka ta mig de tre hundra meter till vår lokala affär. Jag är genomförkyld. Så när jag varit ute i det fina vädret kommer jag garanterat att dö en smula på soffan. Först ska jag ringa och skrämma slag på min chef. Ska förvarna honom om att jag inte kommer till jobbet imorgon. Bäst att göra det idag när min röst låter sådär som röster låter i röstförvrängningsmaskiner.