Oberoende

Pratade för ett tag sen med en kär vän om oberoende. Som i att kunna ta steg i livet utan att behöva ha en försörjande livlina vid sin sida. Just då, när vi satt och pratade, hade jag för mycket annat snack som måste ut så jag hann inte formulera mig helt klart. Men vännen, jag har aldrig ångrat att jag tog steget att gå till en oviss framtid, en sämre ekonomi och eventuellt ledsna barn.
Jag har ett oberoende som är mer värt, jag har mitt eget, alldeles egna liv. Och det oberoendet är mer värt för mig. När jag jämför de olika alternativen. Och att jag får vänta med att genomföra vissa saker, det kan jag stå ut med.