19 timmar sedan
fredag 11 mars 2011
Allt ordnar sig
Jag har just pratat med sonens flickväns mamma. Inte av något annat skäl än att sonen ska sova över där senare ikväll för första gången och jag ville presentera mig. Mamman var självklart jättetrevlig, hon pratade under inandning som om hon sprungit. Det vet jag inte om hon hade gjort. En som sprungit är Nilla. Vår dejt var alldeles på tok för kort men alldeles fantastiskt trevlig, och jag lovade se till att Nilla i god tid kom ombord på sitt tåg hem. Vi pratade allmänt om personligheter, den beiga romanens personligheter, att skriva, våra egna personligheter där vi är väldigt lika när det gäller tidsuppfattningen och vårt alldeles speciella sätt att ha koll på livet och ting omkring oss. Vi pratade så pass mycket att när Nilla för andra gången tittade på klockan hade hon exakt fem minuter på sig att ta sig till Centralen. Så vi slet åt oss våra kläder och väskor och sprang. När jag var säker på att hon hittade slutade jag att springa. Klart hon hann. Vår teori om att allt ordnar sig håller än!
Något att snacka om:
vår dejt kanske mynnar ut i det mest oväntade you wait and see
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Grattis till att ha fått träffa en bloggkompis! Önskar jag fått vara med ;)
Fast springa, det var fem år sen sist. Och innan dess var det 15.
Nej, jag går eller missar tåget.
Härlig inställning! Tittar in här första gången, kul att läsa dina inlägg! Har hört ett citat som jag gillar: "Det ordnar sej alltid till slut, och har det inte ordnat sej är det inte slut än". //kram maria
Jisses! Du är nog världens bästa mamma som inte freakar!
*sa hon som just försäkrat sin femtonåriga dotter som ska åka till Spanien med sin kompis och kompisens pappa att i Spanien är de katoliker så korta kjolar och urringning är förbjudet, samt att Spanien är det land i Europa där folk är sämst på att borsta tänderna samt sällan byter strumpor. Hon var inte helt övertygad, men tillräckligt för att jag ska känna mig lugnare*
Klart allt ordnar sig hela tiden och jämt. Jag är dock förvånad över det.
Är hemma nu med ont i vaden och känningar i lungorna efter rusningen. Men det var det värt!
Haha, nu läste jag ditt Något att snacka om. Hahaha.
Ulrika: Att få träffa bloggkompisar är fantastiskt. Missa tåg gör jag inte gärna.
Smultron: Hej! Välkommen. Kan absolut hålla med det ordspråket.
The Queen: Pst.. en hemlighet, jag har övat på att inte freeka ut! Har gjort det tillräckligt.
Jag ska nog inte säga vad jag tycker om Spanien... men ord som härligt, fantastiskt och god mat brukar ingå.. :-) KRAM!
Nilla: Vi lär nog inte kunna ändra på det, hastiga uppbrott, snabba språngmascher är vår lott. Haha.
Nilla: Ja, jag vill ju inte skrämma dina läsare med att berätta vad jag uppmanat dig att göra. :-D
Nä - varför freaka ut - låter alldeles underbart, tycker jag. Mycket bättre än tvärtom :)
Och jag ser fram emot vad du ska göra - värre än det du ska göra med Suz? :)
...äsch , jag gissar att jag vet... eller?
Kram
Åh vad jag önskar att jag hunnit vara med! Men jag hade helt klart blivit akterseglad i den där språngmarschen!
Och nyfiken blir jag. Vad ska Nilla göra? Förutom att beiga vidare, menar jag.
Nica: *visslar* jag vet inte... Kram!
Maj: Nästa gång, när du är med ska vi försöka låta bli att springa, tror jag. Säker kan vi nog aldrig vara.
:-)
Det är så skönt att veta allt ordnar sig till slut - på ett eller annat sätt. :) Pratade ni om kören?
Knasterfaster: Ja, vi hann nämna det, men sen kom så många andra ämnen på tal så kören försvann. Ni kan sjunga för mig nästa gång vi ses alla tre.
:-)
Hahaha, Singel,du vetinte vad du ger dig in på när du föreslår att jag ska sjunga för dig!
Men roligt blir det säkert i alla fall. :)
Nilla: Jag vet sällan vad jag ger mig in på. Men det brukar bli väldigt bra, eller lärorikt eller både och så jag är lugn.
Skicka en kommentar