2 timmar sedan
tisdag 9 november 2010
Det krävs bara lite mer
Tack vare att min vana att träna har satt sig innan det blev mörkt och kallt är det nu möjligt att komma iväg på morgnarna. Men det är inte lätt ska du veta. Så du som kämpar mot dig själv och förbannar allt, framförallt mörker, försök att inte ge upp. Det har sagts så många gånger, men jag säger ändå det. En vana tar tid att få till, för mig minst ett par, kanske tre månader. Nu mår jag mer dåligt av att inte ge mig iväg och träna än att låta bli. Trots att jag gör det på morgonen. Ja inlägget går under "vi som tjatar hål i alla andras skallar".
Något att snacka om:
ja iväg idag igen och träna lite mer den här veckan men en gång färre förra veckan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Men mitt 45 minuters långa kaffemys på morgonen då? Va? VA? VA!?!?!?
Jag undrar när jag ska komma in i den vanan. Men du har så rätt, en vana tar tid och först måste jag ju överhuvudtaget komma iväg. Jag har alla skäl för att komma undan.
Ha en bra dag.
Jag har hört att om man gör något 27 gånger har det blivit en vana. Vet inte om det är sant. Du är grymt duktig iaf.
Vet inte riktigt vad jag ska kommentera här... Känner en vag känsla av olust. Usch.
Synd att jag kan skylla min icke-morgon-träning på att jag har småbarn.;)
En vis kvinna sa att på 30 dagar har du skapat en vana, på 100 dagar har man skapat ett beroende. Låter rimligt. Men duktig är du i alla fall, det ska man inte ta ifrån dig, vana eller inte!
Duktiga du. Under en period steg jag upp halvsex för att hinna ta en rask morgonpromenad innan jobbet. Det höll i några veckor. Sedan tog latmasken mig. Igen.
Det som du håller på med, är det det som kallas ful ovana?
Jag önskar jag vore som du. Verkligen. Har skippat att äta frukost hemma och tagit med mackor till jobbet att ha efter träningen. Många gånger. Men dessvärre har det inte blivit en vana och jag känner inget sug. Tränar gör jag ändå, men fortfarande med ett mentalt inre motstånd. Jag önskar jag vore som du.
Sus: Tänkte inte på det.
Anna: En god vana för mig är det först när jag gillar det jag gör.
Rut-Knut: Det kan stämma.
Nilla: Du cyklar ju varje dag och går ut med hund. Det är ju inte olust.
Chrissan: Hallå! Alla andra tider på dygnet då?
The Queen: Tack, ja ett beroende är det.
Tant Grön: Den där förbannade latmasken!
Fru Venus: Ovana säkert! Nä...
Maj: Men om du tränar, så kan suget komma, huxflux.
Skicka en kommentar