Dags igen för...

Saker Singelmamman funderar onödigt mycket på!
1) Är det tyskarna som döpt floden Oder, eller?
2) Varför jag ligger på bara ena sidan av sängen, ca 80 cm När jag har en säng som är 180 cm bred? Och varför alltid närmast fönstret?
3) Hur kan det bli så väldans varmt i rummet, beror det på att jag tänt närmare 20 ljus och samtidigt sitter med fleecetröja på mig?
4) Var det verkligen värt att vaccinera mig och tonåringarna?
5) Hur länge sen är det jag hånglade?
6) Vad blir det för mat imorgon?
7) Hur många blir vi på middag imorgon?
8) Vad ska jag ha på mig på lördag?
9) Var jag hittar avloppsrens som inte är kaustiksoda, nu när min lokala affär slutat sälja det?
10) Varför sitter inte badkarsfronten kvar efter avloppsrensningen när den satt så fint innan?
11) Vem orkar läsa långa, meningslösa listor?
13) Är det för tidigt att ta bort den papperskassen med gamla kläder som stått i vardagsrummet sedan i juni?
14) Vart tog nr 12 vägen?

Död råtta

Förbannar katten och undrar var den döda råttan är någonstans. Inser att det inte kan vara kattens fel, jag har ju liksom inte någon katt. Men döda-rått-lukten ligger kvar i lägenheten. Den kommer från badrummet, där jag nyligen skurade badrummet och rensade avloppen. På det igen alltså, skura, skura, rensa, rensa, riva ner duschdrapperistången och få en smäll i huvudet. Tur att den inte tog på något ömtåligt ställe. Lukten kan  knappast bero på att vi duschar för lite i den här familjen. Visst, jag duschar nästan aldrig hemma utan oftast på gymmet. Men hallå! Jag har tonåringar.

Sju dagars matplanering

Skrev jag sju? Fan det är ytterligare 14 dagar jag måste komma på mat som är god, som är nyttig och som är billig. Men framförallt, jag måste planera. I min värld  GÅR  D E T inte att planera för vare sig mat kväll efter kväll eller vilka kläder jag ska ha på mig. Men, nu ska jag ge matlistan en chans. En revansch rentav. Så hit med den, din bästa matlista för sju dagar. Kriteriet är alltså; god (jag vet det är en definitionsfråga men uteslut ärtsoppa och fänkål och selleri), nyttig (pizza och hamburgare går bort) och billigt. Det fixar du eller hur?

Säger någon planera så skjuter jag

Ta två tonåringar, ta en Singelmamma, ta varannanvecka och häll i en lagom stor låda. Skaka. Och vips så har du inte varannanvecka, du har tre tonårsveckor på raken, varav två med ett barn åt gången efter det, en egen vecka.

Vilken fantastisk tur!

På lunchen spillde jag mat, couscous och tzatziki. Men som tur är kom ingenting på bordet, allt kom på min tröja, mitt på bröstet och lite i knät.

Tonårsfri vecka

En vecka som förhoppningsvis innebär en ny bekantskap och ett modellande. En rockmusical och middag, en träff med semesterbekanta från förra året, lediga kvällar, lagom med träning och prova på Zumba. Och söndagen helt ledig.

Men jösses! kan det gå så fort?

Från frisk och pigg till förkyld och ont snabbare än en kålmask pruttar. Jag säger som jag gjort alla gånger hittills, det är falskt larm och imorgon är jag fit for fight igen och allt är som vanligt. Nästan allt. Äldsta stannar en kväll extra, för att slippa bli väckt av sin lillebror borta hos pappan. Det är vardagslyx för en Singelmamma! Och nästan gratis. Om man bortser från att äldsta har god aptit.

Visst är det söndag?

Tänkte bara att det vore kul om jag vi en enda gång skulle kunna överaskas och det inte alls var söndag redan utan det fanns en extra ledig dag på lut. I jul ska jag bara vara ledig de dagar som är röda, plus dagen efter min födelsedag eftersom det är en klämdag. Men idag är det alltså en vanlig söndag och jag och tonåringarna åker till min mamma och grattar henne, för att hon fyllt år. En av presenterna kommer hon att gilla i alla fall. Och så får vi säkert vaniljglass till efterrätt. Det har vi fått de senaste tvåtusentio gånger vi varit där.

Det är synd

Att bloggare slutar är helt förståligt. Men det är inte med det sagt att jag tycker att det är ok. Inte när denna bloggerska slutar.

Rotmos med fläsklägg

Det är gott. Och det fick jag idag till lunch och en kall öl. Sponsorsmöte inför bandymatchen. Ikväll har jag ätit lite taco med bästa tonåringar. Sen drog den yngsta ut för att fotografera snön... och den varan finns det ju en hel del av och just nu får vi påökt. Inte nmig emot.

La la la la lördag!

Och jag lallar mig iväg och tränar. Sen väntar brunch med söta tonåringarna och efter det Bajen - Vetlanda. Du själv då? Slödag eller stressdag? Om du frågar mig tycker jag att du ska satsa på slödagen.

När man tar tag i saker och ting

Tänkte mig ett fantastiskt inlägg här, men av någon anledning så är huvudet tomt. Tom är visst inte min mage i alla fall. Och hade jag varit snabbare med att läsa ikapp hos mina bloggvänner hade jag kunna ge Shamrock ett svar på den här frågan. Risken hade nog varit stor att balkongen fått sättningsskador. Hur som helst kan jag nog stryka fina-flickan-stadiet från min lista på saker jag vill uppnå. Annars då? Fick ett mejl igår morse som gjorde mig glad, svarade sent i går kväll/natt på det och fick ett nytt svar senare idag som gjorde mig ännu gladare. Får jag fler mejl så blir jag nog odrägligt glad. Eller bara fån glad.

Mitt projekt; tidigt i säng och minst åtta timmar sömn har tyvärr blivit försenat. Startdatum beräknas under Q1 2011. Säkert blir det en rejäl fördyrning i det projektet också. Som alla andra projekt. Men jag tänker inte anställa någon dyr projektledare. Räknar kallt med att rodda det helt själv. Men nu, inte en bokstav till från det här tangentbordet.

Anslag och skyltar

Igår på Golden vid ingången till showområdet: Endast för gäster och personal.

Mina bloggar

Jag skulle vilja börja meningen med: En alldeles jättespeciell blogg och likaledes jättespeciell tjej. Men det känns inte rätt. Det känns inte heller rätt att beskriva hur fantastisk hon är. Inte för att hon inte är det, utan bara för att det inte känns rätt för mig. Men speciell är hon, och hennes blogg. Och ett speciellt avtryck lämnade hon när vi sågs i söndags. Ett sånt avtryck som det blir av ens fötter i nyfallen snö, det finns kvar och leder vidare. Jag menar naturligtvis Realisten. Om jag skriver ett påstående i min blogg blir jag inte ett dugg förvånad om hon håller med. Och hon förstår det jag inte skrivit ut fullt tydligt. Jag tror vi är tvillingar. Fast hon är längre än jag. Och så har hon en fantastisk förmåga att lyssna ordentligt och tänka efter innan hon pratar. Där är jag ju precis tvärtom.

Om att komma hem

Vi var på Golden Hits ikväll. Bord bokat i salongen med 70-tals show. Och maten var fantastiskt god. Först en hummersoppa som fick mun och tunga att jubla. Sen en grillad, mjäll laxbit med någon slags friterad potatismosgegga som var supergod. Jag  vet, jag lär nog inte bli tillfrågad för någon matskrivarspalt. Och till dessert creme caramel. Men eftersom den inte alls var lika god som Stadshuskällarens så kunde jag låta bli att äta upp hela den. Och så lite vin på det. Nu har äldsta tonåringen stängt dörren till badrummet efter att jag varit där. Jag kan förstå det. Fru Venus undrar om jag inte jobbar på mitt jobb. Sist jag kände efter så konstaterade jag att jag jobbar helst inte alls.

Jobbet

Igår var jag på ett jobbmöte på kvällen med tillhörande middag. Mycket, mycket trevligt, både mötet och middagen. Jag är grymt glad att få tillhöra den lilla skaran.
Idag har jag suttit i möte nästan halva dagen på jobbet, och nu ska jag iväg på tillhörande middag. Jag är även glad att tillhöra den, något större skaran.

Nä fortfarande inget att skriva om

Innan jag gick till jobbet idag fick jag lov att dammsuga. Inte för att jag drabbats av akut städbehov utan för att Linn Ullman inte når så långt. En spindeldjävlaskit! satt i taket i sovrummet. Nu har den rackaren trillat ner i röret och är DÖD! Moahahaha rätt åt den.
För övrigt är det vackert ute och vackrare blir det med de stora flingor som nu faller. Over and out för nu.

Jag har inget att skriva om.

Säkert att ni inte blir ledsna?

Mina tonåringar tjatar på mig om hur mycket jag är ute på möten på kvällarna när det är vår vecka. Jag säger att jag gör det för att jag vill. Vara hemma alltså, men nu har vi enats om att jag ska hålla mig borta ikväll och imorgon. Till glädje för dem. Sicken tur jag har att jag ska på middag ikväll, och i morgon kväll. Det får bli vin också.

Nu måste jag bestämma mig

A) Det är verkligen ont i halsen och snuva jag känner och jag struntar i träningen idag.
B) Det är ren och skär inbillning jag känner och jag struntar inte i träningen idag.

När fina flickor fiser del II

Jag är helt klart allergisk. Efter maten igår tog jag en liten bit kolapaj, slölåg lite i soffan, fixade lite te och några skorpor med ost. Så långt allt väl och framför allt lugnt. Det är när jag hämtar tvätten jag inser; jag är allergisk mot vårt fula och just nu väldigt skitiga trapphus! Precis som i förrgår lyckas jag bevisa (bara för mig själv hoppas jag) att jag nog inte är av den fina-fis-flick-sorten. Jag är mer nudjäklarlyftertaket fisen. Hur jag ska bli av med den allergin vete sjutton. Tills vidare får jag väl vissla lite också, när jag går i trappan.

Har jag lyckats vänja mig kan väl du också göra det

Det är jag som gett Singelmamman ett ansikte. Eller rättare sagt så är det väl mina föräldrar som knåpat ihop det för sisådär år sen. Jag ser inte ut så där. När kortet togs var vinden var i gynnsamt läge, månen på sin plats, solen stod som spön i backen och inte minst; en riktig proffsfotograf tog kortet, LD. Idag är sanningen mer, tja novembrig. Grådaskig, inte direkt lysande, men igång några få timmar mitt på dagen.

Jag och en påse nötter

Nu har jag testat dem fast jag tror inte jag gjorde helt rätt. Men rent blev det. Och doftar gott gör det. Tack Knasterfaster, snart ska jag mäta något också!


Realisten: Måste jag vika tvätt alla dagar?

Men om jag inte vill besöka mässan vad kostar det då?

Företaget jag jobbar på ska delta på en mässa inom kort. Från vår personalenhet kommer ett mejl med lite information om mässan och vår medverkan. Jag undrar så över detta:  Entrén är gratis för besökare.

Nu frestas till och med mitt tålamod

Jag hann nog inte innanför jobbdörren förrän min speciella arbetskamrat frågade hur vi skulle kunna ta oss hem idag. Jag och ett frågetecken var nog så lika varandra man kan bli får jag lov att erkänna. Det visar sig att någon har varnat för det svåra ovädret som ska komma. Jag undrar om det kan vara SMHI eller är det några speciella kris-räddningstjänst-räddare som slagit till? Och sen har jag och mina arbetskamrater uppdaterats i var exakt snöovädret, som alltså ska komma, är precis i talandes stund. För en mikrosekund sedan fick jag veta att "nu kommer det, nu snöar det" och en liten nick som bekräftar att "vad var det jag sa!". Lite triumf sådär. Själv är jag glad att jag kom ihåg att det är vinterhalvåret och alltså bör mössa åtminstone tas med.

När fina flickor fiser

Det låter nog är inte riktigt som när min mage gav sig tillkänna i vårt trapphus i går kväll. Jag är glad att alla mina grannar har säkerhetsdörrar och extra ljudisolering mot trapphuset.

Nu kan du vara lugn Realisten

Jag har vikt tvätten!

Måndagkväll till ljudet av maskiner som jobbar och en mage som, äh vi struntar i att kommentera det

Någon granne segar med en borrmaskin. Det låter väldigt sssseeeegt, långsamt. Jag fattar inte att man kan borra så långsamt. Själv roar jag mig med att ligga i soffan. Jag tror att jag måste ta en bit av kakan som blev kvar hemma efter min utflykt i går. Det kan ju aldrig skada.

I gårdagens DN var det en väldigt intressant och bra debattartikel, av Lena Sommestad, artikeln hittar du här. Det är inte alltid så tokigt att vända på stenar och rannsaka ett och annat. Orkar du så rekommenderar jag dig också Lenas blogg. Du behöver inte alls vara S-väljare för att uppskatta den bloggen. Debatt och diskussion kan vara intressant även om man inte delar samma politiska grund. Fast lite för långa inlägg tycker jag att hon har ibland.

Plötsligt händer det

Och jäklar så snabbt också. Från en lagom dåsigt måndagskänsla till värsta magknipen som lika snabbt övergick i en känsla av karusell i magen till illamående hann det nog gå en sekund. Nu har jag petat i mig lite yoghurt och mineralvatten för att se om det lugnar sig. Men något säger mig, kalla det sjätte sinne eller bara sund kroppskännedom, jag kommer att bli tvungen att gå från jobbet ganska snart. Eller så ska jag sitta still i båten och hoppas att känslan går över.

Räddad till livet av Linn Ullman

Ja den här veckan börjar bra, tack vare Linn Ullman är jag fortfarande i livet, om än med ett väldigt mycket högre blodtryck än tidigare. Eller ja, det är ju inte så precis att Linn personligen stått och skyddat mig. Men däremot var det hennes bok, Innan du somnar som jag fick tag på och kunde slå ihäl den elaka spindeln som gömde sig i min sovrumsgardin. Nu ska jag nog också läsa den boken.

Att uppträda belevat

Jag försov mig inte i morse men hade valt ett mjölktåg, så resan gick via Eskilstuna bland annat. Plötsligt märker jag i sömnen att tåget stannat, jag var framme! Så jag hoppar bokstavligen upp ur sömnen och stolen och märker att vi är i Flen. Det hade väl varit ok att hoppa lite i vagnen om jag inte samtidigt i drömtillståndet hojtat till; ja! Sen kom jag dock fram! Till min vän, vi känner varandra väl vill jag påstå, trots att vi bara setts en ynkapynka liten stund på Sthlms central. Så gick vi på promenaden! Någonting säger mig att det är lite mer speciellt på sommaren, när Halvars är öppet.

Bortsett mitt hojtande på tåget så uppförde jag mig sen hela tiden. Ända tills vi fikade, då fick jag björnbärssylt och annat på hela mig och händerna. Så gott att jag åt med hela kroppen. Jag och Realisten konstaterade dock snabbt att vi båda hade svårt att bestämma vad vi ville ha och vi hade nog båda velat ha både det vi själva åt och något annat.

Plötsligt hade mer än tre timmar försvunnit. Fattar inte vart de tog vägen. Vi gick till några fina affärer i Knäppingsborg, (underbart namn på en stadsdel som för övrigt är väl värd att besöka). Sen var vi hungriga igen och döm om vår förvåning och ohejdade skrattanfall när servetrisen säger att vi får sitta i hörnet, i soffan båda två; ni får mysbordet! Vi skulle alltså få ligga trots att vi varken rakat oss eller plattat vårt hår. Sen var jag tvungen att åka hem. Det var lite tråkigt. Tack bästa Realist! En alldeles jättebra söndag om jag får säga det själv. Och jag är väldigt glad att jag får lära känna dig!

Jag är på väg nu

En viktig dejt! Hörs senare. Ha det bra så länge.

GRATTIS Ulf

Hela dagen har jag firat den här mannen!

Nä så här kan vi inte ha det!

En väldigt bra dag, all tvätt tvättad. Mycket tid till filosoferande = slötitta ut genom fönstret. Läsa tidningen i lugn och ro. Resten av morgontidningarna från veckan tar jag med på tåget i morgon. Ikväll for jag i väg till stan vid 17-tiden för att träffa personen bakom bloggen med det träffande namnet Livsnjutaren. Jag har tidigare skrivit och berätat om burken med de torkade kantarellerna jag fått av henne, och nu... Nu hade hon med sig en burk kantarellchutney! Fantastiskt generöst av henne. Receptet på det kommer visst från den här bloggen. Men nu måste det bli slut på att föda mig med kantareller. Och hur var hon då, Livsnjutaren? Jo men alldeles jättetrevlig naturligtvis. Vi fick två timmar i lobbyn på hotellet där hon är, och jobbar :-) Ett sånt jobb skulle jag nog också kunna ha, åtminstone de timmar som just är på hotellet. Jag har sagt det förr, och jag kommer nog säga det fler gånger, att blogga har gett mig många, många fantastiska möten. Människor jag troligtvis aldrig skulle träffat annars.

I morgon åker jag till Norrköping och hit! Äntligen! Fast vi har ju träffats tidigare, men väldigt hastigt. Jag tror att jag och Realisten är bloggtvillingar. Och jag har förberett en liten överraskning. Något som speglar min person. Nä det berättar jag inte om nu.

Sovmorgon

Hela veckan har jag längtat efter den här lördagsmorgonen. Bestämt mig för att ta sovmorgon. Och så vaknade jag 8.Pfft! Vilket sätt. Låg kvar länge i sängen eftersom jag inte ens var kissnödig. Men till slut gick jag upp. Nu har jag tvättat en maskin tvätt, ätit frukost i lugn och ro, läst dagens tidning, druckit två koppar te och ringt min bästa svåger och sjungit för honom. Han fyller år i dag, 50 år! Helt otroligt. Jag gillar honom skarpt. Trots att han är skåning. Nu ska jag fixa lite till här hemma sen iväg och handla. Inspirerad av Fru Venus ska jag idag ordna med en överraskning. Och senare ikväll ska jag möta Livsnjutaren. Det ska bli spännande.

Under tiden kan du kolla på den här sidan på fina kläder. Den scarfen vill jag verkligen vinna! Jag älskar halsdukar och scarfar. Lika mycket som Maria Montazami gillar toffsar.

Utan orsak

Jag gråter nästan aldrig. Inte för att jag inte vill eller för att jag inte kan. Jag blir bara inte så påverkad/berörd. Jag har arbetskamrater, vänner som inte kan höra ordet skolavslutning, sommarlov, Lucia, skrubbsår what ever utan att blöta ner näsdukar och tröjärmar. Men inte jag. Jag kan känna en krusning i ögonvrån men så stannar det där. Så! Plötsligt utan förvarning blir jag ledsen, berörd, och börjar gråta. Och jag kan inte härröra det till någonting. Det är jobbigt. För om det var skolavslutningar kunde jag ju bara låta bli att gå på dem.

Inte är det party eller...

Om jag är hemma en god stund  före 23, och strax innan det klockslaget sitter och sippar på mitt gröna sköna te och har en fullkornsskorpa framför mig så kan jag i min vildaste fantasi inte säga att jag har partajat. Jag har ätit en god wrap, druckit en helt ok mängd vin, blivit fusktatuerad och tjaffsat lite här och lite där med arbetskamrater. Men party. Nä, det är inte min definition. Men det spelar inte någon roll, jag är nöjd så här. Och grönt te vänner, grönt te är väldigt gott. Skorpor också.

Vin! För bövelen vi måste fixa vin!

G och jag ska göra oss i ordning för partyt ikväll. G ska fusktatuera mig med henna, så kan jag liksom vänja mig den mjuka vägen. Och så ska vi fixa till oss med smink och klä på oss och dricka vin. Och nu måste vi gå och köpa vin. Så stressigt det blev i ett nafs.

Är det mening med precis allt?

Chefen säger att han är nöjd med mig, och så ska jag tf:a för honom när han åker på semester. Jag känner att jag är ämnad för detta och tänker nog bestämma en hel del under den här månaden.

Träning

Upp tidigt och väckte tuppen. Den lata rackarn har nog förresten gått i idé. Och på gymmet var vi färre igen. Men det blir väl ändring efter nyår antar jag. En fördel med att träna på morgonen är att jag inte behöver prata med så många. Ok då startar väl den här dagen också.

Åh det var inte sant, åh det var inte sant... eller jo men inte hela sanningen

Nä hä. Vad säger ni? Tror ni inte på min missbrukarlista? Men den är sann, jag lovar! Ja ja, champagnen och vinet och sex är knappast missbruk. Jag måste ju leva också. Stryk sex förresten, det var evigheter sen.

Nog om det. Imorgon ska jag på personalfest, och jag har ta mig sjutton inte en aning om vad jag ska ta på mig. Det som hänger i min garderob är ganska tråkigt, eller somrigt men framförallt helt fel storlek. Utom mina svart jeans då... Till och med trosorna sitter fel. Är det något jag är dålig på så är det att shoppa till mig själv, jag behöver en vårdare. Fasiken.

Ack o ack dessa val!

Jaha så gick den här dagen sin väg också. Nu funderar jag starkt på att bryta mig loss från kontorsstolen, och fri och lös som jag är ikväll ligger alla möjligheter framför mig. Låt mig spalta upp mina valkval:
1) Hem och fortsätta tvätta, lurpassa i tvättstugan för att se om den som bokat 19-tiden verkligen kommer eller om jag kan sno den tiden.
2) Städa lite, rensa badkarsrör som inte ger sig.
3) Gå på systemet och köpa lite rött vin, är sugen på lite vin.
4) Gå och köpa mig, eller i alla fall prova nya jeans och ev nya svarta byxor.
5) Hem och dejta soffan, igen, läsa min bok som jag inte tycker är så bra.
6) Fundera ut vad jag ska ha på mig imorgon när vi har personalfest.
7) Ta fram snyggt typsnitt till min tatuering
8) Kombinera 1 - 7
9) Följer jag nummer 8 blir jag utmattad!
10) Ingenting

Jag missbrukar

Hittar den här listan hos Fyra nyanser av rosa och jag känner att det här är något jag är skyldig alla mina läsare så jag tar också och listar mina missbruk. Håll i hatten, lås in barnen för här kommer mina tio i topp av missbruk.
1) Knäckebröd med fetaost! Jag skulle kunna leva på knäckebröd med fetaost, jag värmer det snabbt i ugnen så att osten smälter lite.  2) Knäckebröd med philadelpiaost och rökt lax! Jag skulle kunna leva på det också. Men det värmer jag inte i ugnen. 3) Knäckebröd med bregott och västerbottenost! Jag skulle kunna leva på det...     4) Grönt te.
5) Vindruvor.6) Svartpeppar. Till precis nästan allt.
7) Mina svarta jeans. Snart är de så utnötta att de faller sönder, jag måste verkligen handla nya innan det händer. 8) Böcker böcker böcker. Jag måste ha något att läsa varje dag 9) Alla produkter från Victoria Secret.
10) Vatten. Dricker det hela tiden, helst med bubblor i.

Tumont

Jag undrar om min vänstertumme drabbats av latmasken. I två dagar har den och resten av mig mest suttit och lyssnat på folk. Ätit gott och sovit för lite. Det sista hade inget med det övriga att göra. Ikväll känns vänstertummen överansträngd. Den värker till och med när jag inte gör något. Så fånigt.

Är så extremt trött jag och soffan har dejtat varandra stenhårt, det blev ju inget knypplande vare sig igår eller idag. Har passat på att kolla den Arga snickaren igen och förvånas över hur någon kan komma på tanken att köpa ett hus stort som en herrgård med läckande tak, odrickbart vatten och så otäta väggar att min balkong ger mer skydd mot blåst och regn. De hade dessutom rustat källaren först för att en mängd reptiler och ödlor skulle få det lyxigt, då tycke jag nästan att de förtjänade de problem de köpt in sig i.
Nu ska jag försöka komma på fötter så jag kan gå och lägga mig. Och det, kära vänner, det kan ju gå precis hur som helst.

Nu har jag funderat

Om en kvart är det lunch. Nu står hoppet till att humöret lyfter då. Annars kanske lika bra att gå hem.

Det är inte mitt fel att jag är sur

Dagens konferens startar alltså kl 8 istället för 10. Och då väljer arrangören att hålla fast vid att kaffet serveras enligt gamla planen, alltså kl 10. Så mitt morgonhumör är ju på topp. Ingen morgonträning, ingen macka och inget kaffe. Och de förväntar sig att jag ska vara både vaken och trevlig. Fetglöm det säger jag. Efter 10 ska jag fundera på saken.

Trodde jag skulle få sovmorgon istället börjar jag 8 och får håltimme som en annan tonåring

"Ambitionen är den misslyckades sista tillflyktsort" - Oscar Wilde
Sicket geni den mannen var.

Kåt obs! Känsliga läsare varnas, fortsätter du läsa får du skylla dig själv.

Nä ikväll är det långt från kåthet. På alla sätt. Jag undrar om och när jag kommer i närheten av den. Så i avsaknad av det tänkte jag:
A)  börja knyppla.
B) städa hemma.
C) gå ut och dejta.
Hm få se nu...? Var  är det störst möjlighet att träffa en annan singel...? Nä det där var svårt.

Konferensa sig lite

Idag blir det konferens hela dagen. Kommunikation står på dagordningen. Hur vår organisation, i hela landet, ska organisera våra gemensamma pengar och andra resurser. Brukar bli bra dagar såna träffar. Och jag tog sovmorgon. Nu ska jag väcka yngsta som oväntat stannade hemma hos mig igår kväll. Yngsta som tyvärr vaknade med huvudvärk.

Så var det

Oavsett om du har någon tidigare relation till Mia Skäringer och hennes figurer, eller läst hennes bok, blogg eller bara hört talas om henne så vill jag säga: Gå och se hennes show! Du kommer inte att bli besviken, men du kommer absolut att bli berörd. Skratta och gråta. Eventuellt det sista. Men absolut skratta. Och ibland hördes någon skratta som sen kom av sig, mitt i skratten. Och då tänkte jag att där var en till som kände igen sig. Och skrattet blir ju lite av en försvarsmur hos många, för att slippa bli berörd på allvar. En modigare människa än Mia finns kanske, men inte lika rolig. Och stark. Jag kommer inte att kunna släppa den här showen på länge.

Ikväll

Jag ska på Cirkus. Nä inte fåninga clowner och kameler, utan på Cirkus på Djurgården och se Mia Skäringers "Dyngkåt och hur helig som helst". Ser jag fram emot! Yes. Och har du inte läst hennes samlade blogginlägg och krönikor i boken med samma namn så rekommenderar jag dig att göra det.

De säger så mina tonåringar

"Väck mig innan du går". Bara för det funderar jag på att dra redan nu. Men gymet är inte öppet ännu. Så de får lite sovmorgon.

Men vad tänker jag med?

För en tid sen fick jag ett paket på posten. Och nu först berättar jag om det, hur korkat är inte det? Jag har ju dessutom utnyttjat paketets innehåll både en och tolv gånger. Borde visa även detta på bild, men du vet, den nya mobilen och jag... Musik har jag nu tack vare äldsta. Visserligen muttrades det lite om musikvalet men jag fick som jag ville. Men det var ju för sjutton gubbar inte det jag skulle skriva om. Skärpning här! Jag fick en hel burk med torkade trattkantareller! Så fantastiskt snällt, av en jag aldrig träffat. Men på lördag blir det av, och jag ser fram emot det. Tack snälla, snälla Livsnjutaren. Att skicka en så fin present till någon man inte träffat, det är fantastiskt.

Ett finfint snitt och gott om vin

Efter hälsomässan hann jag få med Singel på Matmässan också. Och oj vad vi fick provsmaka vin, Chablis utan att vi bad om det, flera sorters champagne och jag fick äran att sabrera! Med ett, enligt den unga, snygga mannen, perfektk snitt! Gott var det också. Nästa år satsar vi på matmässan hela söndagen, eller hur Singel? Och jag måste säga, trots att Singel är Djurgårdare så är hon en fantastiskt mysig person. Vi lär träffas och umgås fler gånger.

Söndagmorgon fars dag

Idag kan det delvis bli just en fars. Jag och tonåringarna ska hem till mamma och styvpappa och fira dagen. Sen ska jag och Singel i storstan gå på Hälsomässan och Matmässan. Men det blir ju inte något kundvagnsrejs.  Hur ser din dag ut?

Dyrköpt

Jacka modell lång till äldsta inköpt. Och fodrade, läderstövlar utan klack inköpt till yngsta. Jag är glad att deras pappa betalar hälften, för det här blev dyrt. Mycket dyrt.

Måste bara få ur mig det!

Det är så fantastiskt underbart, sjukt kul, att umgås och leva med mina tonåringar. Alltid. Även när vi alla har våra stunder av ilska och surhet. De berikar mitt liv på ett otroligt sätt. Jag är verkligen lyckligt lottad. Till och med att gå på stan och handla med dem är trevligt. Så det ska vi göra nu. Jag var bara tvungen att säga det.

Nä jag är inte tillräckligt bra

Jag har tvättstugan just nu. Men är jag nere och tvättar? Nä hä inte alls. Däremot har jag varit och tränat. Kan säga att tre saker krockade lite idag; sova, träna och tvätta. En sak fick stryka på foten som vi säger. Inte för att jag begriper varför det sägs så... Nu när frukosten är avklarad kommer jag och tonåringarna att åka till stan och jaga jackor, tjocka skor/stövlar och säkert något annat som dyker upp som oumbärligt för en tonåring av idag.

Fan vilken berg och dalbana och här ska det säkert vara ett bindestreck mellan orden också, orka.

På tunnelbanan avslutas min jobbdag med dagens bästa. Ohejdbart skratt och en kvinna mitt emot mig som osäkrade sin mobil, ifall jag skulle bli farlig. Jag såg hennes blick; "den där kvinnan är galen, rör hon sig så slår jag ner henne" Gissa om jag böt plats. Jag flyttade mig till stället som orsakade mitt okontrollerbara skratt; Sus. Ständigt denna Sus! :-D Jag lärde henne en viktig sak idag i alla fall. Stockholmare byter inte plats i t-banan om de inte är nära sin egen station eller helt hundra på att någon ska gå av och lämna en plats ledig.

Bubblare

Tog fram mina såpbubblor och blåste lite här, nu ska jag gå hem. Sen ut igen, bandy ikväll. Tror jag ska värma lite glögg och ta med. Äldsta och jag ska gå. Yngsta ska tydligen bli religiös. (gud förbjude!)

På så sätt jämnar det ut sig

Jag tog klokt nog på mig min fina regnkappa när jag gick i morse, så jag är varm och torr. Jag tog mindre klokt nog också på mig mina converse i morse, så jag är blöt och kall om fötterna. Dessutom har jag för feta fingrar för androidmobil. Jag hann med att trycka fel tre gånger på knappar jag inte alls tänkt trycka på. Två gånger på fejan. Får väl förklara när jag träffar personerna. Fördelen med mitt problem att skriva med min nya mobil är att det inte finns en chans att skicka iväg något under påverkan av alkoholhaltiga drycker. Du ser, allt jämnar ut sig.

Men hejda sig lite va!

Det sägs ju att tiden går fort när man har roligt. Och jag och tonåringarna har haft kul ihop. Men veckan behöver inte gå så fort. Yngsta vill gå med en kompis och kolla lokal i en skola här i närheten som nu fungerar som ett fik där det enligt yngsta kommer att finnas "massor av barn och ungdomar". För det har en kvinna i centrum sagt, en kvinna som enligt yngsta pratade om att tro på Gud, och annat som yngsta inte kom ihåg. Själv känner jag varningsklockor som ringer och ordet sekt far i mitt huvud. Vill inte alls att yngsta ska gå dit med sin kompis. Hur skulle du gjort?

Minskat förtroende

Yngsta deklarerar här och nu i soffan: "Nä, allvarligt, sen förra vintern har jag helt tappat förtroendet för vintern. Jag litar inte alls på att det inte blir en så lång och snöig vinter igen".

Här finns inget att läsa

Har absolut inget att skriva. Funderar lite på vad som gjort torsdagen bättre än gårdagens gråonsdag. Vet inte, men känslan i magen är bra, och lugn. Vet inte om jag gjort så mycket mer på jobbet idag, men det känns så. Ja men det var väl allt.

Så var det!

Lunchen, som om vi bara stannat upp ett tag och sen fortsatt prata. Trots att vi som sagt bara setts i periferin. I vår ungdom... Obs! Ungdomsåren ligger väldigt långt bort. Hur som helst, klart vi visste att vi setts och när, var och hur också. Men till Vetekatten går jag inte på ett bra tag. Det var gott, jättegott, jag tog en laxsallad, men eftersom jag undviker potatis så lämnade jag ganska mycket mat kvar, (japp, jag vet att jag får skylla mig själv) och lämna mat för 90 kr, det varken vill eller har jag råd med. Vi kommer i alla fall inte vänta 20 år på nästa lunch.

En av mina bloggar och dejt

Passar på att göra en dubbel idag, så länge det inte gäller att slå ihop två fester så får man göra så.En bra regel av Singelmamman. Jag presenterar här och nu en av mina bloggar och dagen till ära min lunchdejt! *Trumvirvel* Petra! Månstabo, (herregud jag måste googla på den orten, påminn mig!) Hammarbyare, kattägare, och tillika en person jag träffat i periferin när jag var en ungdom. För att vara helt ärlig, varken jag eller Petra är helt säkra på när, (om) och hur vi har träffats. Men det spelar ju faktiskt ingen roll. Vi följer varandra här och på Facebook. Och Petras Månstablogg är mycket charmig! Välskriven, rolig, klok och du bör absolut kika in till henne. Och idag äter vi lunch på Vetekatten, Kungsgatan.

Jag vill inte vara duktig längre

Dagen har inte varit den bästa. Och läser jag runt bland lite bloggar verkar det här vara måndagen  onsdagen alla gudar glömt. Imorgon blir absolut bättre, jag har en lunchdejt!
Jag vill inte fortsätta försöka fixa allt själv här hemma. Som de hyllor vi satte upp i äldstas rum. De ville inte sitta kvar. Vi tog bort dem, och skulle skruva ur skruvarna, då rasar skruvar och plugg formlig rakt in i väggen. Det visar sig att det bara är smala gipsskivor uppspikade och ett rejält mellanrum mellan äldstas rum och toaletten. Så ingenting kommer att funka att skruva upp just där. Vad jag vet. Eller alla lysrör = än så länge bara två men vänta bara, alla lysrör som gått och så visar det sig att det är en hel djävla vetenskap att köpa nya. Antingen finns det bara för långa, eller för korta, eller så, ELLER! så är det kanske inte ens lysrören som gått. Det kan vara gnisttändarna eller vad det heter. Och efter att jag rensat avloppen i badrummet, utan plasthandskar, varit in i varenda liten rörstump och grävt efter dotterns hår, så luktar det död skunk från avloppet. Ja men visst självklart. Och köket, där luckorna nu vill släppa från sina gångjärn... Nä jag har fått nog, jag fotar som bäst och så vill jag ha hit Arga snickaren. Får se vem som verkligen är argast av oss två. Men i övrigt håller jag faktiskt helt med Ketchupmamman.

Mutor, belöning och blogglistan som försvann

Igår chokladtoppar, se inlägget under detta, idag.. nada inte en djäkla muta så långt ögat når. Och jag tycker ju inte ens om chokladtoppar. Det är bara ett yttepyttelitet chokladskal, en fåning kexbotten och vispad äggvita. Ja men hallå! Det är inte godis eller ens värt att öppna munnen för, om du frågar mig. Punkt. I övrigt kan jag meddela att dagen helt och hållet har gått i tecknet; kan allt strula så ska det strula. Och det med besked. Så nu sitter jag här och undrar vad sjutton jag lyckats åstadkomma i jobbväg idag. Och det är inte mycket. Om vi pratar i tillfredsställelsekänsla. Den där känslan som infinner sig och som känns som bomull kring hjärtat och små lyckoskutt i huvudet. Mitt huvud känns bara som ett garnnystan som ett gäng kattungar lekt med. Det kommer aldrig att gå att reda ut.
Dessutom syns inte längre en enda av de bloggar jag följer, listan är tom, empty, försvunnen! Jag känner mig sloken, snopen och sårad. Vart har alla tagit vägen?

Uppdatering 20.32: Listan är tillbaka.

Chokladtoppar

Igår fick jag en låda chokladtoppar på mitt jobb. Bara för att jag fyllde i en lapp och gav en försäkringskille. Han representerar ett nytt försäkringsbolag. Åtminstone trodde jag att de var nya i branschen. Men det visade sig att de funnits i över 200 år. Och nu kände de sig redo för och vågade ge sig på Stockholmsmarknaden. De förhastar sig inte direkt.

Första glöggen avklarad för i år

Äldsta följer en god tradition här i släkten. Snyter sig så det låter som en elefant. Det verkar som om min förkylning hamnade där. Jag slängde visst ur mig ett hastigt löfte ikväll för mig och tonåringarna. (och Sus förstås) att glögggrytan nu ska puttra i två månaders tid. Men scheisse! jag har glömt hur sött glögg är. Så nu blir det nog inget glögg förrän till helgen.
Styvpappa önskar sig visst en blå keps i fars dags present. Jag kollar nog på det på fredag.

Skrattar så jag får rutor på magen!

Först skrämde Sus nästan livet av mig när hon messade och frågade om vi skulle ta en kvällspromenad! Sen kallade hon mig hora, jag gillar henne skarpt! Men någon glögg får hon inte ikväll.

Heldagskonferens

Idag är jag inlåst i källaren på jobbet. Vissa skulle nog önska att det vore så jämt. Jag konferensar och förhoppningsvis kommer jag och mina kamrater fram till en och samma åsikt. Hoppas det är min åsikt vi samlas kring, som sommarsvenskar kring grillen. Lite rödmosiga och glada.

Det krävs bara lite mer

Tack vare att min vana att träna har satt sig innan det blev mörkt och kallt är det nu möjligt att komma iväg på morgnarna. Men det är inte lätt ska du veta. Så du som kämpar mot dig själv och förbannar allt, framförallt mörker, försök att inte ge upp. Det har sagts så många gånger, men jag säger ändå det. En vana tar tid att få till, för mig minst ett par, kanske tre månader. Nu mår jag mer dåligt av att inte ge mig iväg och träna än att låta bli. Trots att jag gör det på morgonen. Ja inlägget går under "vi som tjatar hål i alla andras skallar".

Jag visste att det bara var en tidsfråga till att jag blev sjuk på riktigt!

Nyss la jag fram kläder att ha på mig imorgon. Nu är jag orolig för hur det här ska sluta. För nu ska jag sova också.

Tonårsvecka vs singelvecka

Det är verkligen stor skillnad på de veckor jag har mina tonåringar. Igår satt jag själv i soffan och slösurfade och tittade på tv. Ikväll sitter jag själv i soffan, slösurfar och tittar på tv. Fast ikväll hör jag musik från minstas rum.

Jag är nog lite kär i Foppa

Har du sett reklamen för Risifrutti? Foppa är så himla rolig. Jag kanske ska tävla, jag kan ju vinna en dag med honom. Om jag vinner hoppas jag att han lär mig åka skridskor bättre än vad jag gör idag. Och så vill jag kunna bromsa så jag sprätter is upp på läktaren.

Förkylningen som inte kom

Idag kommer tonåringarna. I veckan har vi tvättstugan. Idag är det måndag. Mitt västra öra dunkar, halsen känns lite konstig, men förkyld är jag inte. Hoppar över träningen idag tror jag. Eventuellt tar jag det på vägen hem. Jag har haft en fantastiskt skön, rolig, och avkopplande helg, gjort en massa nytta hemma, inte minst det roliga rensa avloppet. Tvättat nästan allt, så nu kan tonåringarna fylla tvättkorgen igen. Den här veckan ser jag mest fram emot att jag inte har något inbokat på kvällarna som hör till jobbet.

Ljus till minne av de som inte är här

I helgen har det tänts ljus i mängder, både hemma och på kyrkogårdarna. Det är väldigt fint att se alla ljus. Jag minns när äldsta var tre år hur vi, jag och barnens far, farmor och de båda små åkte till deras farfars grav. Äldsta står med oss och tittar när vi tänder ljus och rensar bort löv och skräp och ställer dit lite ljung. När vi är på väg bort säger äldsta att vi kan gå, stannar själv kvar vid graven och sätter sig på huk. Så tar äldsta fram ett födelsedagskort, ett sånt som spelar happy birthday. Sitter vid graven en lång stund, i flera minuter. Spelar kortet om och om igen. Så smälls kortet ihop och äldsta kommer bort till oss andra.
- Så där ja, jag har pratat lite med farfar.
Äldsta är fortfarande en känslig, men väldigt stark person.

Mössa

Tog klokt nog på mig mössa när jag gick på promenad. Känner ändå av lite öronont. Onödigt kan jag tycka. Hade tänkt fira en ett-åring i kväll, men det får vara. En tvätta-allt-i-tvättkorgen-dag får det bli. Är oerhört nöjd med helgen. Både umgänge med vänner och ledig, egentid har jag fått. Och städat. Herregud det är säkert så att jag är sjuk. På riktigt. Jag har till och med frångått mina slarviga matvanor. Så om någon timme ska jag ta fram kycklingen som just nu marinerar sig i kylskåpet, grilla den i ugnen och göra en svamp- och ädelost omelett till. Lägger jag fram kläder att ha på mig till imorgon också, då är det nog lika bra att sjukanmäla mig.

Söndag kära söndag

God morgon. Varför är jag upp så tidigt. Jag är inte det, inte riktigt ännu. Börjat dagen med lite yoghurt och chokladproteinpulver. Nu blir det sängen igen, får se om jag somnar om. Vill hur som helst bara ligga ner lite. Ska sen ner och boka tvättstugan, ner i förrådet och fortsätta städa lite. Du vet, lite slöpysslande så där. Men jag har också någt speciellt att se fram emot. Min mitt-på-dagen-promenad med bästa Sus och hennes hjärta. Jag ska se till att Sus inte går vilse och hjärtat, han är visst så trött... har jag hört... att vårt tanttempo är det enda han orkar.

Var det på riktigt?

Jag är vaken nu för jag väcktes av att ringklockan på ytterdörren ringde. Inte en gång utan två gånger. Och jag blev klarvaken. Men det kan ju också ha varit en dröm, jag hoppas verkligen att det var det, en dröm alltså. Men hur som helst är jag vaken nu. Och lite skärrad.

Uppdatering 05.18: Nu kom morgontidningen, så nu är det nog lugnt. Nu kan jag somna om.

Nostalgi

Du som är ungefär i min ålder sägs ska komma ihåg Indianpulver som fanns på 70-80-talet. Själv sminkade jag mig inte då men har idag något som kan jämföras med detta pulver. Oriflame säljer puder i form av små kulor som är väldigt bra. Ett tips så här i all enkelhet. När du skurar golv, se till att en liten puderkula inte ligger i svabben och ritar mönster på golvet. Framförallt bör du upptäcka det innan golvet blir torrt.

Tillfredsställelse- tillfredsställd

Det finns ett stort mått av tillfredsställelse i att rensa och att ha rensat avloppen. Men det finns en ännu större tillfredsställelse i att ta ett, eller flera glas mousserande.

Åh åka tååååååg

Jag åker tåg idag med. Hem. Nu har jag bloggträffat, promenerat längs kanalen, tagit en öl på pub, ätit tapas och pratat, pratat, skrattat och bara varit med två underbara människor. Nilla och Knasterfaster. Tack för en jättetrevlig kväll! Sen åkte jag till A och sov, lite mer sitta uppe och prata blev det förstås. Idag har vi tagit en promenad på två timmar innan vi sa hej då. Nu är jag i en annan del av Köping, den vid stationen för att vara exakt. När jag kommer hem så blir det avloppsrensning, bubbelbad med god bok och champagne. Sen en bit choklad och glass uppkrupen i soffan.

Det kom ett brev nu på morgonen

Precis innan jag skulle gå landade ett stort, brunt kuvert på mitt hallgolv. Som den 100 följaren till Madlar fick jag en bok, en chokladkaka och ett fint kort. Jag hade tänkt visa er det men får inte över bilden från mobilen. Samma mobil som vägrar mig musik. Tack snälla, snälla Madlar! Det blir perfekt imorgon när jag har rensat avloppen och städat badrummet! Kram och tack!

Nu är jag på väg med tåg. Jag gillar att åka tåg, ännu mer gillar jag att träffa bloggvänner. Det är därför jag åker tåg!

Lilla tå är inte blå

Bara lite röd. Och en halv nagel fattigare. Men den gör inte ont ett dugg. Så nu har jag ätit lite yoghurt och banan, och jag går och tränar. 

Men alltså

Jag är ledig imorgon! Ska göra nada, bortsett från att träna. OM stortån håller. Den funkar nu i alla fall. Fast det kan ju bero på att jag har haft den i högt läge i soffan ikväll. Och så har jag häpnat över kungens kommentar på skandalboken. "Vi vänder blad och går vidare..."  Herregud säger jag bara..! Om det var ett försvar... då vill jag inte veta hur det låter när han står med brallorna nere på riktigt. Maken till patetiskt försvar får vi leta efter. Rolig var den journalist som skrek; !Ursäkta... vad säger kungen om sanningshalten.."

Vem förklarar för mig?

Mitt favvoprogram, Lyxfällan, visar en snubbe i 30-årsåldern som beter sig som en fjant. Oansvarig jada jada jada. Helt enkelt en kille som inte vuxit upp. Men. Och det är nu jag reagerar ordentligt, denna fjant som det handlar om ska träffa en beteendevetare, och denna beteendevetare = snubbe är klädd som en reinkarnation från 80-talet. Inklusive en krullig hockeyfrilla. Varför?

WOW! Vilken dag!

Japp, det är dagen då jag får gödsla med utropstecken! Solen skiner och det är ett strålande väder. Jag försov mig rejält och slog vänsterstortå i tröskeln till badrummet. Nu är tån en regnbåge. Ska det vara ska det vara ordentligt.

Spännande tv-program

Ikväll hade jag inte tänkt kolla på tv men så ville jag kolla Arga snickaren igen. En, låt mig säga intressant kärnfysiker i Östhammar fick hjälp. Och nu söker de personer till kommande program. Jag borde söka, vill absolut ha nya rum åt tonåringarna för att inte tala om köket...

I övrigt har tv-kvällen bjudit på Carina flyttar in, Välkommen åter men sen orkade jag inte tvångszappa. Grejjen är att vår fjärrkontroll har gett upp, och det verkar även som om tvn ogillar att jag byter kanal. För det krävs både list och tålamod för att byta kanal. Så jag gav upp. Nu ser jag något brittiskt program om par som ska köpa  ruckel hus. Intressant, men inte mitt förstahands val. Men satan så många stenhus det finns på den brittiska landsbygden.

Nä nu är det dags att tävla!

Och som nästan alltid när jag tävlar är det hos Suzan! Kolla här! Och jag kan lova dig att Reztart är gott. Och om du som jag är dålig på att äta fyra vettiga mål om dagen så är det fantastiskt enkelt att ta ett mellanmål och slippa huvudvärk eller sötsug.

Själv är jag just nu mätt. Var och tränade efter jobbet, åkte hem och fixade iordning lite middag, hoppade in i duschen innan jag åt och sen blev det soffan. Upptäckte på träningen en träningsvärk som var på gränsen till uthärlig. Och av någon konstig anledning är den inte mindre nu. Jag kanske stjäl en rullator i centrum i morgonbitti.

Jag och teknik

*trallar* It-teknikern has left the building. Eller ja åtminstone gått ut ur mitt rum. Han har försökt få min telefon att vilja synka = prata med vårt mejl- och kalendersystem. Till att börja med. Sen kanske jag också kan få min telefon att ta emot lite schyssta musikfiler. Som Lundell och Thåström.
Va? Vadå hur det gick? Nä men det är väl självklart, det gick inte alls. Min telefon vill inte! Jag börjar nästan gilla det draget hos telefonen. Känns lite som om vi är släkt på något vis.

Ännu en dag

Vaknar, eller ja går upp ur sängen i alla fall, irra runt lite för att förstå vad jag ska göra nu, borsta tänderna, fixa en frukostmacka att ta med till jobbet, packa träningsväskan, tankekoma. Vad ska jag göra nu? Borsta tänderna, varför är tandborsten blöt? Borstade jag tänderna nyss? Hur ser dagen ut? Lyckas formulera den frågan men jag har ingen aning om svaret. Endast en sak inbokad idag. Lunch. Måste jag alltså jobba då, det står ju inte i min kalender? Va är klockan så mycket!? Men va f-n, varför har jag inte kommit iväg ännu? Vad blir det för väder idag? Vem lyckas ha koll på sånt? Måste jag komma ihåg något mer nu innan jag går? Suckar lite, känner mig förvirrad. Nu gick en tunnelbana. Då har jag antingen fem eller nio minuter på mig. Jag hinner oavsett hur snart den kommer. Vad blir det för väder då? Ingen aning. Ok jag satsar på skor som är hela så slipper jag bli blöt om fötterna i alla fall. Undrar om min klippning verkligen blev så lyckad? Såret i handen läker bra i alla fall. Nu är jag nästan på väg.
Det kan ju verkligen bli en bra dag det här.

Ett moraliskt dilemma del två

Tyvärr jag kom av mig både av ost som måste öppnas, skorpor och en mobiluppladdning som inte funkar. Trots att Snokis ryckt ut som räddaren i nöden. Tack vännen, och din vän, men nä, telefonen eller om det var datorn den här gången, vägrar samarbeta. Jag blev så arg att jag tänkte gå och lägga mig, men nu är jag mest så arg att jag inte kan lägga mig. Jippi liksom. Sus, kan du låna ut hjärtat ditt?

Ett moraliskt dilemma

Jag har nu funderat och funderat. Lite hann jag ju med mellan jobben idag. En lunch med en kompis också. En snabb fika, och äta lite av godiset från helgen, nä det är inte slut ännu. Hur svårt kan det egentligen vara? Jag bjöd ändå en arbetskamrats son på godis, som tack för att jag köpte saker ur wwf katalogen.
Men det var ju faktiskt inte det jag skulle skriva om. Jag tänkte... att jag kanske ska dela med mig av ett moraliskt dilemma.

Det här funkar verkligen inte längre

I två dagar har jag varit uppslukad av mitt jobb, så pass mycket att jag knappt hunnit med att blogga. Nu måste jag hitta något annat jobb, så här kan jag inte ha det.

Av vilket skäl då om jag får fråga?

Försökte installera min HTC på datorn så jag kan ladda ner musik på den, som drivrutin eller vad det nu heter. Och en ruta kom upp under installationen; Fortsätter att söka efter problem. Va? Varför i hela fridens dar då? Jag har verkligen problem så det räcker ändå. Och ingen musik. Radion funkar inte på t-banan, för mycket störningar. Nu är jag inte glad.

Att ge goda råd är inte ett dugg dyrt eller svårt

Om du är som jag och inte har många korvören kvar, trots att det sägs att lönen (om du har jobb alltså) tydligen kommit för inte så länge sen, då ska du fortsätta läsa för jag ska ge dig några riktigt goda råd. Det finns roliga saker som är helt gratis. Rensa avloppen i badrummet. Tar du både badkarsavloppet och handfatet får du dubbel glädje. Annars kan du som jag glädja dig åt att det bubblar, hela tiden.

Klipp dig själv med den närmaste saxen du hittar, kanske råkar det vara nagelsaxen, det gör inget, det blir mer storstadschic så.

Färga lite kläder, typ, tvätta alla vita tröjor med lite röda strumpor. Wow, helt nya färger liksom.

Släng och rensa ut. Den unkna lukten i kylskåpet försvinner i takt med möglig, gammal frukt/grönsak.

Ja men jag har ju ändå inte så mycket att göra

Det är fantastiskt kul att sitta och jobba med en sak i över en timme, konstatera att jag är lite hungrig. Eller rättare sagt vrålhungrig. Bestämma mig för att jag ska ta lunch och spara jobbet. Men häpp! Istället raderade jag den timmens jobb. Jo men jippitjohej så kul!

Gästen

Jag gillar att ha gäster som betalar sin mat, lagar maten, bäddar sin säng och sen fixar snyggt på morgonen. Och jag hade en sån fin gäst igår kväll och i morse. Veronica sa sig inte sova bra borta, men troligtvis var hon så utmattad av allt hon fick göra under gårdagskvällen att hon sov sig igenom hela natten. Kanske jag har hittat det bästa konceptet för att bota sömnlöshet.

Här ska det vara en rubrik

Och här ska det vara text. Jag får nog återkomma när jag är pigg nog att formulera det.