torsdag 2 september 2010

Med en sjutusande sjungade smäll!

Sjukanmälde yngsta som för tredje dagen har feber. Men inget mer. Konstigt det där med infektioner, för det måste ju vara en infektion. Yngsta är pigg som en nötkärna i övrigt.
For till träningen för att köra ett pass med bästa arbetskamraten G. Och knappt hinner jag sätta mig i en maskin och ta mig ur den förrän ryggen lägger av. Med ett redigt pang knäpp! Vad är det för ett sätt? Ont så in i hoppsan, med smärta som strålar ner över rumpan och baksidan på låret. Hej och välkommen smärta och orörlighet. Precis vad jag önskat mig. NÄ INTE! Nu har jag gått och gnällt för alla arbetskamrater i korridoren. Förväntar mig mycket omtanke och medkänsla idag. Som om de visste vad det är... muttrar.

10 kommentarer:

Fru Venus sa...

Aouh...det där är inte kul! Vill du ha numret till min arseldokor? Han bedövar allt som rör på sig. Kanske borde fundera på ryggläge idag? Och då menar jag hemma och inte en snabbis i kopieringsrummet eller nåt sånt ;-) KRAM

floosan sa...

Helt rätt. Få andra att tycka synd om mig är helt rätt medecin

Singelmamman sa...

Fru Venus: Ha om jag ändå fick en snabbis i kopieringsrummet. Det snabbaste på mig idag är som vanligt käften. Kram!

Floosan: Japp, men mina arbetskamrater har omtanke-afasi och kan inte ens googla på medkänsla.

Agneta sa...

Ryggskott? Inte roligt. Jag tycker synd om dig. Det är verkligen vedervärdigt att ha nedsatt funktionsduglighet.

Varför känns det som att min text ser ut att vara skriven med ironi? Hoppas inte att du uppfattar den så, för jag lider verkligen med dig idag. Hoppas det går över snart.
Kram!

Pinglan sa...

Aj vad ont... Hoppas den bättrar på sig under dagen!

Gafflan sa...

Ajaj...det är jättesynd om dig Singelmamman och hade jag jobbat där du är så hade jag minsann fjäskat runt och hämtat kaffe och fluffat kuddar. Så det så!
Kram.

Singelmamman sa...

Stort o smått: Ironi, hos dig? Nä det märkte jag inte. Faktiskt. Men jag önskar att jag hade lite godis, visst fick du lite över igår...?

Melinda: Jo tack, jag har fått möjlighet att bli förbannad istället. Och det livar ju alltid upp.

Gafflan: KOM GENAST HIT!

Sus sa...

Men din stackare! Värme och vila!

Singelmamman sa...

Sus: Tack! Ja och promenaden blev som inställd... trist.

Sus sa...

En annan kväll =)