söndag 7 juni 2009

Vilken chock!

Jag är mer norrlänning än jag i min vildaste fantasi trott! Jag som får frossa och lappsjuka norr om Ulvsunda. Hur vet jag nu detta undrar vän av ordning?

Jo jag och alla andra* norrlänningar struntar i att köpa smaltv, vi håller oss krampaktigt fast i våra tjocka, sköna tv-apparater.

Medan Stockholmare, i princip alla, har gått å stad och köpt en sån där smal sak. Allt enligt en nyligen publicerad undersökning. Hur ska jag nu kunna bli urstockholmare igen?

*jo, alla andra.

9 kommentarer:

Biggan sa...

Jaa...det är ju det här jag har vetat hela tiden.Storken var lite trög och glömde släppa ner mig på sin väg uppåt norrut. Jag kramar min smal-tv och vet att den ska ersättas med en ä-n tunnare....

mockapocka sa...

Ville bara säga att tavlan är färdig för leverans. Behöver dock din adress först.
/Mockapocka

Pia sa...

Välkommen till tjock-tv-klubben!!

Varför byta ut en högst fungerande tjock-tv till en tunnare.. bara för att..??

Känns lite puckat faktiskt.. både oekonomiskt och miljöovänligt..
/Norrlänning

Truddelutt sa...

Nu bor ju inte jag i Stockholm då'rå (typ 8 mil därifrån) men jag har oxå en tjocktv. Den tänker jag ha kvar så länge den fungerar. Varför köpa en ny när man redan har en??

Singelmamman sa...

Biggan: Så både du och jag har hamnat fel!

Mockapocka: Jättespännande! Kommer via din blogg.

Pia, Truddelutt: Håller helt med! Och hoppas att min tjockis ska hänga med länge.

Angelica sa...

Vi har också en riktig tjockistv, men den slutade fungera för 2 veckor sedan. Så nu blir det antingen lagning eller en såndär modär mojäng :D

Kramar

Angelica

Anonym sa...

Självklart behöver man inte slänga ut sin tjocksmock. Men när den går sönder är det väl inte fel att följa utvecklingen..?
Jag är glad om jag får åka bil ut till Barkarby outlet och inte häst och vagn...hihihi....

DDT sa...

Jag har naturligtvis en tjockteve. Vad annars?

Singelmamman sa...

Angelica: Vet inte vad jag gör om min går sönder, funderar på att inte köpa någon ny, fast det lär inte funka.

Biggan: Tål att tänka på.

Jag idag: Hm, hur kan det komma sig?