Verkar som jag har blivi felvaggad när jag var liten. Jag blir tvärtemot alla andra bara deppad av att shoppa. Även om jag vet att jag har råd. Som idag, jag och yngsta tonåringen var iväg på ett event, och registrerade mig för att kunna handla via deras webb. Köpte produkter både till hemmet och kroppen, men det enda som jag känner nu är sorg över att jag gjort av med pengar och ångrar mig.
Fast jag alltså bara köpt sånt jag vanligtvis använder. Och imorgon ska jag ta båda tonåringarna och mina kontokort och handla höst och vintergarderober. Alltså det som ska hänga i garderoberna, inte själva garderoberna naturligtvis.
Nu har jag fått tonåringarna att göra det mesta på middagen, nu ska jag bara göra pannbiffar så är det klart. Och tröttheten håller på att övermanna mig igen.
5 timmar sedan
4 kommentarer:
Jag förstår inte heller storheten med shopping.
Mest jobbigt bara. Och dyrt.
Nilla: Suck, usch ja. Men webbshopping har ju fördelen att det inte är så trångt runt en, men dyrt blir det lik förbannat.
Jag tycker också att det kan vara jobbigt med shopping. Jag får nästan högt blodtryck och jag känner att jag "måste" shoppa - och så blir det fel i stället. Impulsköp som i bästa fall kan lämnas tillbaka.
Jag kan tycka att det är ok att strosa i en butik om jag är nästan helt ensam, och har gott om tid.
Men blir jag stressad blir allt bara fel!
Reor ska vi bara inte prata om! Där blir jag helt till mig av alla röda lappar, jag dras med i hysterin på något sätt och kommer hem med en massa felköp och inte blir det fynd i längden. Bara en massa onödigt som sällan eller aldrig blir använt...
Oj, vilken lång kommentar. Jag borde kanske gå i terapi för det här med shopping?
Stort o smått: hahaha! Ursäkta skrattet. Men jag ser dig framför mig och det ser mkt kul ut. Att strosa själv och köpa något jag vill ha till mig, är helt ok. Men att shoppa för att fylla på garderoberna som gapar tomma. Blä
Skicka en kommentar