11 timmar sedan
torsdag 9 februari 2012
Singelmamman tänkte äh vad fan!
På slutet av konferensdagen kände jag mig helt slut. Frusen och trött. Ville bara hem. Träningen skulle absolut få vänta till en annan dag. Men så på tunnelbanan, kollade Sus status på Facebook och såg att hon minsann precis kommit till gymmet. Och precis när t-banan sladdade in, eller ja, rullade in, på Swedmyras station så ringde jag hem och kollade att tonåringarna skulle klara sig ytterligare en timme utan deras underbara mamma och jo, det skulle absolut klara sig. Jag hoppade av och speedade mot gymmet och så hann jag med både träning och det bästa med allt, vår snackiga promenad hem! Det är guldkant på tillvaron!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Det blev ett bra avslut på dagen tycker jag.
Kram
åh, den bästa sortens "äh, va fan-tänk!!!" grattis till ett toppenbeslut! =)
Härligt! Och visst är du nöjd nu....! :)
Bästa avslutet!
Och jag gillar när du kommer efter mig.
...
Det där lät inte bra va?
Duktigt!
Bra tänkt och jobbat...
Gafflan: Bästa! Kram!
Nina: Tack för pep! Kram
Stort o smått: och framför allt, slut.
Sus: Hahahahaha! Jösses bruden! Hahahaha! Du är inte klok! Hahaha!
...
*tokskrattar*
Chrissan: Tack, och väldigt nöjd.
Fruntimret: Väldigt bra.
Vad skulle du ha gjort utan Facebook och Sus? Tur att du har dem. Kram
Du är så himla alert!
Tränade t.o.m, jag är imponerad ;)
Hahahaha- jag läser Sus kommentar.
Underbar.
Är du med.
Som tränar.
Det gör inte jag.
Knasterfaster: Jag skulle inte klara mig! Seriöst. Kram
Ulrika: Tack! Det var snällt sagt.
Tjillevipp morsan: Gulliga du! Tack!
Tonårsdottern blev fantastiskt nöjd över inpackningen som hon använder som du, som balsam.
Så kallad vardagslyx i hög grad!
Skicka en kommentar