tisdag 22 november 2011

Tålamod och förståelse

På t-banan hem idag hade någon helt plötsligt och väldigt oväntat skruvat upp ljudet på allt och alla människor. Jag som vanligtvis knappt lägger märke till människor när jag åker kommunalt hörde när tanten längst bort i vagnen tog av sig sina bomullsvantar. Killen bredvid mig hade Tourettes, han rapade oavbrutet, hummade och småpratade med sig själv. På gymmet hade varenda maskin flyttats om och stod på en helt nya platser. Det tog mig ett helt pass att få hjärnan att hänga med. Det är alltså så här det känns när hjärnan är lite svedd. Då får jag se till att inte låta den brinna totalt.

6 kommentarer:

Gafflan sa...

Inte brinna! Absolut inte brinna!
Jag blir orolig.
Massa kramar.

Knasterfaster sa...

Yippie för att de höll på samma lag!
Snart är det en annan dag. En onsdag. Det kommer att bli en bättre dag. KRAM

Singelmamman sa...

Gafflan: Nä jag ska inte brinna. Kram

Knasterfaster: Idag är det absolut inte tisdag. Kram

Fru Venus sa...

Inte brinna, men kul för stypappan. Hoppas mamman också tar det till sig och lugnar sig lite. Kram

Shamrock sa...

Är det en vaxpropp som lossnat kanske?

Singelmamman sa...

Fru Venus: Hoppas, hoppas på allt! Kram

Shamrock: Haha! Ja, kanske det.