11 timmar sedan
tisdag 29 november 2011
Sa jag ja?
Tre dagars träning känns den här gången i baksidan av låren och insidan av armarna, själva gäddhänget. Och det känns mycket. Jag tror att jag skulle kunna träna varje dag med denna donna. Men idag var promenaden hem bäst, för då hinner vi prata lite. Jag skulle också kunna prata ihjäl henne varje dag. Väl hemma ringde telefonen, jag vet, jag låter som någon som aldrig får samtal. Och så är det, det är mest sms. Men idag ringde den gammalmodiga fasta telefonen. En väldigt kvittrig kvinna, eller snarare flicka tror jag, pratade på i 180. Det var tidning hit, mys dit och inspiration inför julen och fashionbok! Ord jag får utslag av och känner stark lust att strypa någon, vem som helst. Och då kommer det märkliga. Jag sa, ja visst på frågan "kan jag då skicka dig en prenumeration"? Jag trodde att träning skulle göra mig smartare.
Något att snacka om:
nästa inlägg innehåller en redovisning av en utmaning
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Hahaha tror du har kört skiten ur hjärnan :D
Det går ju alltid att ångra sig.
Hehe, men det blir säkert mysigt och inspirerande!
Skyll på tillfällig syrebrist? :-D
oj, va knepigt det kan bli när huvudet är fullt av endorfiner, då säger man ju liksom ja till det mesta! Bra att du kom ihåg dina dagens nio! Imorgon är det tio som gäller, men jag ska försöka komma ihåg att påminna dig!!! kram!
Men nu är du ju jättekonstig!
Träningen gör dig ju knäpp.
(kan jag få låna den sedan?)
Hellre vältränad och osmart än.... nja...kanske inte stämmer.;)
Haha! Ibland förvånar man sig själv. ;D
Kram
Vad snällt av dig! :-D
Ann-Sofie: Hjärnan?
Ting: Vilka ord!
Västgötskan: Snarare permanent tror jag.
Nina: Endorfinerna verka ha knaprat lite väl mycket på kom ihåget.
Sus: Det visste du väl! Klart du får låna den, eller de, för jag får tre tidningar.
29 november 2011 20:59
Chrissan: Eller hur..
Gafflan: Hm, på ett väldigt konstigt sätt.
Anki: Hahaha! Jag får se det så.
NEJ NEJ NEJ - nu lider jag med dig. Här ringde det också en kvittrig kvinna som talade i 180. Kan det ha varit samma?! Hon ville skicka mig en bok helt gratis. NIX sa jag. Nej. Näpp. Jag vill inte ha! Det lät som om hon gjorde fucktecknet innan hon lag på luren...
Knasterfaster: Nä den här kvitterkvinnan ville att jag skulle prenumerera på tre nummer av en tidning.
konstigt att det bara är försäljare som ringer på fasta telefonen nu för tiden
Shamrock: Trots att jag har anmält mig till Nix.
Ja, vad är det som händer när dom där ringer......snacka om BAU team....nattkram
Skicka en kommentar