11 timmar sedan
måndag 13 juni 2011
Jag vet hur det låter
Tystnaden som möter mig när jag kommer hem och inser att tonåringarna är hos sin pappa de kommande fem veckorna är bedövande. Låter mer än något annat. Och lite mer sorgset.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Förstår att det är tomt.
Skickar några extra kramar till dig.
Malde: Åh! Tusen tack! Skickar en i retur.
Usch ja, men dom kommer nog och vill kramas lite nu och då :-) Nattikram vännen!
Stor klem til deg!
Tur att dom finns nära dig så att ni kan träffas lite då och då :D
Här är det allt annat än varm...om man inte tycker att 15 grader och jämngrått är varmt och fint väder förstås...
Kram
Fem veckors barnfrihet är helt ogreppbart länge tycker jag. Vill du låna en av mina pojkar så länge?
Ps. Det är bara Största som har möjlighet att komma just nu.
Kram till dig!
Fru Venus: Annars kommer jag att vara väldigt, med betoning på VÄLDIGT, social nästa helg. Kram
Gro: Klem tillbaka och tusen tack!
Gafflan: Nä fy, det är inte varmt. Behåll ni det, vi har det bra här. Ja, jag tvingar nog hit dem lite då och då. KRAM!
Knasterfaster: Ogreppbart är det. Och lån av största låter ju helt underbart! Han är ganska tyst av sig har jag förstått, det är jag med. Ibland.
Ting: Tusen TACK!
Se det som ett träningsläger inför den dag då de flyttar hemifrån. Det kommer visserligen dröja länge än men du vet ju hur bra det är att träna!
Oj fem veckor - det var länge men tiden går snabbt som attan! :)
Kramen
Maj: Du har helt rätt. Det är bara första träningsdagen som är jobbig.
Malla: Ja, och när de här fem veckorna är slut kommer jag att vara förvånad och inte så lite... hm vad säger man sugen på "bara en vecka till". Jag känner mig. Kram!
Du får komma hit och mysa med Oss. Vi får ta tag i att bestämma en dag.
Snokis: Ja, det vore väl sjutton om vi inte skulle få till det någon gång!
Skicka en kommentar