Det tar aldrig slut, de där uppmaningarna om att "säg ja" så löser sig allt. Fotvårtor och migrän, depression och dumma arbetskamrater blir ett minne blott. För att inte tala om hur lycklig du blir.
I raden av dumma böcker kommer nu den här, som uppenbarligen är en uppföljare på förra årets, JA! 2010. Enbart inledningen får mig att stänga ner e-posten och blockera alla mejl.
9 timmar sedan
10 kommentarer:
Jag tror inte man kan läsa sig till hur man ska har roligt, det är bara att ha roligt, eller hur.....tur att du inte gick den vägen som jag spekulerade i! Skönt att höra, den vanliga charmen räcker lika långt! Det vet jag ju!
Kramar
Börjar inte folk tröttna på de där lyckoinspirerarna?
Ibland undrar jag om det har blivit fult att vara lite butter och vresig då och då. Tror det är nyttigt jag. Så länge man inte förpestar sin omgivning vill säga.
Fattar inte meningen med att jag som ekonom skulle sitta och tjoa och tjimma bland mina siffror. Och nog skulle jag bli bra skeptisk om jag gick till läkaren och han ba:
-Tjohoo! Vilken uuunderbar rövböld!
Näe, någon måtta får det vara!
(Nu har jag ju ingen sådan böld kanske bör tilläggas. Men om!)
Ska man ha kul på jobbet? jag trodde man behövde tjäna pengar bara.
Heja dig! Håller helt med!
Ett jobb är ett jobb.
Punkt. Jävla. Slut.
Herregud, jobb är ett överskattat måste, ge mig pension!!
Snäckskalsdalen: Haha! Jag ska försöka använda min charm. Kram
Shamrock: Alla vill väl ha en quick fix?
Märta: Alla bör inse att det finns dagar då vi alla känner oss som om vi har minst en rövböld.
Fru Gårman: Antingen det ena eller andra...
Tant Grön: Jag vet, det känns bra.
Sus: Ok.
Fru Venus: Jag jobbar gärna, med det som är roligt, till bra betalt.
Läste om boken så sent som igår...
Jag tror inte att de tio eller tolv som skrivit boken är några särskilt roliga type och det känns inte som att de och jag har samma syn på vad som är roligt...
Skicka en kommentar