Jaja någon gång måste det nog ske till slut

Solen kom när vi gick i land. Så däcket förblev otrampat. Promenerade med väskorna till Slussen, japp två stora väskor, jag har ju varit borta ett dygn för bövelen! Svettigt blev det. Och eftersom jag redan var svettig svidade jag om till träningskläder och drog iväg till träning. Jag kan säga som så att träningskläder på t-banan är ganska ok. Innan träning. Men efter träningen, när jag var så svettig att det uppstod en mindre älv bakom mig där jag gick, efter träningen var det inte lika hejsan hoppsan att ta t-banan hem för att duscha. Och gå hem orkade jag inte.

Nåväl och med förträngning av hemfärd så funkade det med. Nu har jag hängt tvätten, hämtat en kudde i förrådet, bäddat med rena lakan, missat middagen och konstaterat att ostbollarna inte alls var så goda som jag trodde att de skulle vara. Men nu är påsen i alla fall slängd. Och jag får sota för all champagne och ostbollar imorgon istället. Ingen idé att idag gråta över bollar som slunkit ner i mig. Men jag gör inte om det. Åh nej, nu kommer inga ostkrokar, ostbollar, chips eller annat liknande innanför min lägenhets alla väggar! Hoppas att det ska bli fint väder imorgon så jag kan ta en lång promenad till jobbet.