Ser ut genom fönstret. Varför skriver jag så? Vad skulle jag annars se ut genom, väggen? Ja det där var en parantes. Min utsikt från fönstret är en bakgård, osedvanligt grå och ful. Speciellt idag.
Jag själv däremot! Jag strålar, nyklippt och snygg frisyr, nya jeans, snygg kavaj och supersnygga, svarta, fådda stövlar. Med snygg klack. Jag är faktiskt ganska oemotståndlig idag. På utsidan. Mitt inre har drabbats av ett oväder, cykloner, jordbävningar och drivis slåss om utrymmet. Men ikväll hoppas jag att det stillat sig, då kommer tonåringarna hem igen.
1 minut sedan
10 kommentarer:
jo usch det är verkligen jätte hemskt. det går inte föreställa sig vad de går igenom... vad de gått igenom... vad det har framför sig...
Just det där med att vara tvungen att vara trevlig är riktigt ansträngande :).
Mona: Förmodar att du tänker på mitt föregående inlägg. Det är så tragiskt.
Realisten: Ja du och jag vi vet väl hur det är med saker som inte är en naturlig del av oss..
Här kommer en stor stor stor KRAM!!!!
Snygg inne, snygg ute!
Är jag helt övertygad om.
Suzan! TACK! Och skickar genast en kram och försiktig klapp på örat för att krya på dig!
Nilla: Fast inte alla dagark. Kanske. Men tack för att du tror. Blir ju kul att se i verkligheten... :-)
Även om insidan är skrutt kan det vara skönt att ytan, spaklet, fasaden är under kontroll. Räcker att koncentrera sig på en sak i taget.
Madlar: Ja absolut!
Du, det strålar ju ända bort till norra slumområdet! Om dig alltså! Snyggo, helt säkert!
Men... mullret... det där avlägsna. Är det vulkanutbrott på gång? *flin*
Let it out! Somewhere!
(och vill du buzza får du nog ta och skicka din mailadress till yasha@bredband.net)
Yasha: Smickrare där! Och nu har vulkanen tystnat. Till nästa gång. Jag mejlar dig.
Skicka en kommentar