Pajen hade inte stelnat när jag tänkte ta ut den. Hur jag märkte det? Började med att bränna handen mot ugnsväggen, välta pajformen bara liiiite, tillräckligt för att smeten skulle kunna fylla ugnen, nedre ugnen och golvet neranför spisen. Torka upp. Bränna mig en gång till när jag ställer in den. Få in pajen till slut. Hälla det varma smöret i stekpannan över min högerhand och spis/golv. Torka igen.
Nu är i alla fall omeletten klar.
Sa jag att jag hade lagt in rödvinet i kylen! Trodde det var vitt vin.
2 timmar sedan
7 kommentarer:
Ibland blir det inte alltid som man tänkt sig... ;)
Nämen!? Vad är detta?! Herregud du låter lika virrig som jag brukar vara?! Skönt för mig, jobbigt för dig...
Annabellan: Nä, det är då sant.
Stort o: Det här är mitt rätta jag. Tyvärr. Men jag är glad att du och jag är lika...
Hm, har jag förstått det rätt; pajen blev en omelett!
Ho ho, där rimmade jag också! Jag är verkligen i mitt esse idag. (Som de flesta dagar.)
Nilla: Du absolut i ditt esse!
Du kan ju alltid anlita mig som matlagare. Jag är jäkligt duktig på omeletter :).
Realisten: Taget! Se dig som anställd.
Skicka en kommentar