Vi startar nyår

Hos Berith och Solveig.

Så här var det, ungefär

Ett år som i stort varit som många andra år. Jag har fått umgås med mina kära tonåringar, med bästa vänner, sprungit några lopp och tränat mer regelbundet och intensivt än något annat år.
Det är också året då min styvpappa gick bort mitt i sommaren, och mamma blev, i sitt tycke, ensammast i hela världen. Jag och tonåringarna åkte till Italien för elva dagars lata soldagar. Och det fick vi. Med råge.
Det är också året då jag blev tvungen att prioritera om en del. På grund av detta. Men jag behövde inte göra allt för stora omprioriteringar, tack vare detta. Även om november och december blev tuffare än jag trodde det skulle bli.
Nu gör jag dock som kungen, jag vänder blad och imorgon är en helt ny dag, och år.

Gott Nytt 2013!

Näst sista

Inte många timmar kvar på året. Jag har aldrig tyckt att nyår är så himla speciellt. Men det tycker jag inte heller om julen, påsken, midsommar eller någon annan "måste-firas-helg" heller. I år ska jag och dottern gå ut och äta tillsammans med en god vän. Sen drar jag och vän vidare till min mamma, och tonårsdottern får fortsätta fira sista timmarna med sin storebror, hans flickvän och deras vänner. Känns som ett helt ok upplägg.
Hur firar du nyår och är nyårsfirandet viktigt för dig?

Vätskeuppladdning

Vi laddar upp inför matchen med vätska och strax brunch.

Är inte det lite fusk?

Jag trodde det bara fick vara två lag på plan.
Så fel jag verkar ha.
Men vilket/vilka lag vann egentligen?

Maxad dag

Tre timmar på ett nästan tomt Ikea. Alla varor, dvs sängar och madrasser till tonåringarna, fanns inne. Slänga gammalt in med det nya och närmare tio papp fattigare. Höjdpunkten var nog Högdalens återvinningsstation, två vändor. Attans så kul det är att slänga skräp. Men varför är det så få kvinnor på skroten?

Som jag längtat!

Men först ska vi fika.

Månen är full som fan

Som Ulf Lundell sjunger. Men jag håller mig till vatten idag. Tjejträffar är lite påfrestande på såna här gamla tanter kan jag säga.

Varannandagsväder

Idag har vi bytt regn och slask mot blåst och minusgrader. Gissa vad som händer med vägar och trottoarer då.
Hej lårbensbrott!

Är det inte liite typiskt så säg

Jag har i många år varit lite på kant med min kropp. På många sätt. Så helt plötsligt hittar vi ett språk vi båda förstår och försonas. Otippat, verkligen. Mest osams, eller kanske jag ska säga, minst sams, har jag och mina bröst varit. Men som sagt, vi hittar varandra, börjar acceptera hur läget är och hur vi ser ut. (Här är det fritt fram mot att byta ut ordet vi mot jag om du vill) Mot den bakgrund kan jag säga att det är sjuhelvetes jävla många mil tillbaka att ta hand om ett strålskadat bröst. Huden är totalt sönderfrätt, numera grå-röd-lila och huden går att dra loss som på solsvedd sommarhud. Med den skillnaden att min hud ser död ut och är död. Vi kan väl säga som så, det främjar inte "älska-din-kropp" så där värst mycket.

Oops!

Hamnade visst på en tjejträff. Najs.

Halvtidsrapport

Får väl medge att det här med att jobba är tämligen trevligt. För att inte tala om hur trevligt det är att åka t-bana när man = jag, var nästan helt själv i vagnen. Och en kort stund hade vi blå himmel över stan. Kan inte påminna mig när vi hade det senast.

Eftertanke

Alltså. Det här med att jobba. Det kändes så mycket bättre när jag sa ok till det före jul än det känns just nu.
Men det kan ju faktiskt ändra sig. Jag håller tummarna för det.

Bandymatchen avklarad

Det gick alldeles utmärkt att ligga i soffan och titta på klassikern. Hade jag haft mer ork hade jag masat mig ut i köket och värmt lite glögg. Tur egentligen att jag inte orkade, Bajen vann med sex mål mot tre, mycket glögg hade det blivit. Nu tänker jag ta en snabb repa med dammtrasan och sen en knäckemacka med skinka. Soffan vågar jag lämna en längre stund, tonårsdottern har gått ut för att fika med en kompis. Och tonårssonen är på väg hem från det regniga Uppsala.

Dagens ambitioner

Jag tänker maxa ledigheten denna dag. Putta bort dottern från soffan och ge mig själv liggsår. Jag har börjat dagen med att ge mig brännsår, på handen. Ser intressant ut. Trots att jag stod flera minuter med handen i nästan kallt vatten så är det nu en fyrkantig! bula och rödlila. Snyggt.
Nu en till kopp te.

Julefrid

Jaha. Ja så har en juldag nästan passerat. Jag vidhåller att denna dag är en av de bästa. Helt kravlös, och seg på det där jag-gör-det-här-nu-för-att-jag-vill sättet. Så går dagen, och saker blir gjorda. I det lilla. Det stora tar jag en annan dag.

Bra mamma reder sig själv

Mmmmm! Med ost och marmelad gjord på jordgubbar och rabarber.

Nybakat

Blev igår lovad nybakade scones till frukost. Leveransen skulle tonårsdottern stå för. Undrar när jag ska väcka henne. Börjar bli lite småsugen på frukost nu.
För övrigt tänkte hon och jag ta en långpromenad idag, men jag tror tyvärr att det ymniga snöandet kommer att sätta stopp för det. Kanske jag ska städa lite istället. Råkar helt oförklarligt vara sugen på det. Kanske jag är på väg att bli sjuk igen?

GOD JUL

Nu blir det julklappsutdelning. Den lugnaste stunden på dagen! Önskar dig en riktigt fin och God Jul!

En enda lång väntan

Herregud så lång och jobbig den här dagen är. Jag och tonårsdottern konstaterade att vi kanske inte kan sova i natt för att vi är så exalterade. Japp, vi tror stenhårt på jultomten.
Jag har gjort Tings fantastiskt enkla köttbullar. Håller med henne, superenkla, även om jag fick improvisera å det grövsta efter som lokala handlaren inte hade löksoppa. Så jag körde ihop "vanliga" köttbullekryddor. Med den påföljd att de är fantastiskt goda om än en anings... kryddstarka. Vi får göra som dottern sa, äta några stycken i taget. Nu tror jag att vi i det här hushållet gör som många andra. Slappar en stund medan skinkan sköter sig själv i ugnen. Snart julmiddag med de tre bästa tonåringar jag vet.

Bra start på dagen

Vaknar av att något inte stämmer. Försöker komma på vad det är. Inte lätt med en fortfarande sovande hjärna. Till slut inser jag att det är känslan av att vara smärtfri. Efter två veckors sveda och värk som kulminerat de senaste dagarna känner jag inte av värken. En värk som kommit efter strålningen. Jag är bokstavligen bränd. Så jag vänder mig raskt om i sängen för att njuta av känslan att kunna sova även på höger sida. Helt smärtfri är jag inte upptäcker jag raskt. Men ändå, jäklar vilken skillnad.

(Här hade jag tänkt visa hur bränd jag är men det är en för hemsk bild för att det ska vara ok. Du får tänka dig det själv)

Tack snälla vän!

Gafflan har skickat ett tjockt brev. Såna får man öppna före julafton. Tur det, kvällen är räddad! Kram och än en gång tack vännen!

Rekordtid

Alla julklappar handlade på mindre än en och en halv timme. Hunnit fota Carola, prata med Sus, prata med tonårssonen, kramat tonårsdottern och nu, vila lite.

Kampen kan börja!

Idag ska jag så ut och kämpa med alla andra som sparat julklappsinköpen till idag. Jag laddar med snälla tankar om mina medmänniskor och smoothie.

Efter klockan 16

Intet är som väntans tider. Jag väntar på hemleverans av gran. Köpte en via nätet förra året, www.dinjulgran.se, och blev jättenöjd. Nu ska de komma och leverera en gran vilken timme som helst. Jag har väntat sedan kl 16.
Vad väntar du på?

Undergång?

Inte vet jag. Men jag känner mig halvdöd så något kanske är på gång. Men visst är det trevligt att det snöar!

Hög spänning

Känslan att stå lite knepigt till på tunnelbanan, känna att näsan börjar rinna. I ivern att snabbt få upp en näsduk och samtidigt tappa en av vantarna på golvet. Böja sig ner för att ta upp den bara för att inse att näsan rinner extra snabbt och lätt i framåtlutad position. Då, i den stunden, nysa så att jag nästan trillar omkull. Den känslan av spänning hade jag kunnat vara utan.
Men det här är vackert, naturens eget sätt att smycka världen.

Jobba? Inte jobba?

Lovar ingenting. Men efter morgonduschen och två värktabletter känns kroppen och knoppen lite bättre än igår. Och jag kan ju alltid gå hem om jag inte orkar.

Statusuppdatering (ett gnällinlägg)

Svetten rinner längs hela kroppen. Snoret med höll jag på att skriva, men jag stoppar oftast snoret direkt vid näsan. Sårig höger armhåla och högerbröst. Hud som flagar och blåsor som kliar och svider. Huvudvärk, yrsel och ett fantastiskt dåligt humör.
Men annars är det bra. Jag roar mig med Svt Play och Hanna Hellquists Jakten på det perfekta livet. Tvättstugan finns inte en chans att orka ner till. Kan inte riktigt bestämma mig för om det är bra eller dåligt.

Och dessa djävla blomflugor!

Upp som en sol

Ner som en halvdöd strandad val. Idag har förkylningen visst bestämt sig för att nå sin absoluta topp inklusive feber. Jag kryper tillbaka till sängen, med halvt uttagna sängkläder inför kvällens tvättstugedejt. Orkar jag så tvättar jag, annars är det ju en ny dag imorgon.

Hipp hipp hurra och grattis på din födelsedag!

Ha en fantastiskt underbar födelsedag! För att du är värd det! För att jag är så otroligt glad att vi tog den första promenaden för drygt två år sen.

Ja då sticker jag väl till Thailand nu

Med ett sånt här erbjudande via sms kan väl inget gå fel. Men först sticker jag hem och kurerar förkylningen.

Dessa sökord

Jag hoppas att ni två som sökte på Älgolyckor hittade det ni sökte.

Karta och kompass önskas

Innan jag går helt vilse. Känner mig som de gånger i skolan då vi skulle orientera på gymnastiken. En massa vägar att ta sig till kontrollen. Men bara en, eller ett fåtal som var optimala. Just nu är tillvaron full av vägar, men mina egna kontroller, mål och önskemål känns avlägsna.

Orkidé

Helt plötsligt fick jag lust att köpa en, nä fler orkidéer. Jag vill ha dem i alla mina fönster. Synd att jag inte ens orkar gå ut och posta julkorten.

Va?

Jag hann precis registrera att helgen kom och i en nysning var den borta. Halsen är tjock och gör ont. Huvudet härbärgerar hela min kropps snor. Som toppen på det mentala isberget är svedan och klådan tillbaka, mirakelkrämen har visst en mellandag. Jag känner mig på topp.
Annars då? Någon som har något oväntat kul på gång?

Jo då så att

Mitt blonda hår är fortfarande blont. På sätt och vis. Men annorlunda. Kan jag säga.

Hälsningar
klart-att-jag-färgar-håret-själv

Märkligt mirakel

Jag tror ju inte direkt på mirakel. Men jag tror stenhårt på Locobase Repair. Redan efter en natts användning märker jag skillnaden på det torra och röda skinnet. Det svider mindre, det svider inte alls faktiskt, och det kliar inte. Helt enastående.
Annars är det inte så mycket mirakel med mig. Fantastiskt ont i halsen idag och serienysningar så det tjongar i väggarna. Kanske det inte blir något med att hälsa på mamma, kanske får bli julpimpa lägenheten istället. Men först frukost.

Mesta maxad jul

Hos Sus och Hjärtat.

Dagens, nä årets bästa

Fick visa leg på systemet. Det har jag nog aldrig fått göra förut.

Ut och göra ärenden

Lång och härlig sovmorgon. Skulle mycket väl kunnat stanna kvar i sängen. Men ärenden kallar. Och glöggmingel hos Sus lockar. Inte ens snöstorm kan hindra mig. Den lilla huvudvärk som plötsligt dykt upp måste åtgärdas först.

Så var det dags igen

Laxen var helt oslagbart god. Idag skippar jag varmrätterna och går direkt efter sillen och laxen, på ostarna och godiset.

Fet och dryg

Bilden har jag snott från nätet

Efter en strålbehandling blir området som strålas bränt. Lite som om jag skulle solat för mycket. Så jag smörjer och smörjer mig och försöker att inte ha så mycket som skaver på området. Jättelätt. Inte. Kläder kan skava rejält. Nå väl. Nu har jag via Buzzador fått möjlighet att prova Locobase REPAIR. Så vilken dag som helst dyker den upp, den feta och dryga krämen.

I avvaktan och väntan på krämen så jobbar jag hemifrån idag. Egentligen skulle jag vara ledig. Men min idé funkade inte riktigt ihop med mitt jobbs idé om när saker och ting ska vara klara. Så jag kompromissar lite med mig själv. Och jag är väldigt förtjust i att jobba hemifrån. Lite då och då. Framför allt eftersom hårfix och kläder inte behövs. Ikväll fortsätter jag på den inslagna vägen med mat och dryck i överflöd. Först ännu ett julbord, den här gången på Enskede värdshus. Sen direkt hem till god vän på glöggmingel.

På det igen

Långbro värdshus fantastiska julbord. Synd att jag inte orkar äta så mycket.

Män kolla!

Hon ville också se mina bröst.

Slut

Absolut sista gången idag. Jag kommer inte att sakna det.

Välkommen

Trots min något sena ankomst till jobbet idag var morgonens marschaller väldigt fina. Fint sätt att hälsa Lucia välkommen. I t-banans gång ner till blå linjen stämde en musikklass upp i luciasånger. Det blev genast en varmare stämning och många glada leenden. Det är nog det närmaste luciafirande jag kommer i år.

Matfotograf

Det är en konst att fota mat. Jag har fotat en god förrätt. Lax, kräftröra och lite till. Du ser ju. Det här ser ju ledsamt ut.

En skruv lös

Kan någon förklara för mig hur en skruv i badkarsblandaren kan skruva ur sig själv under en dag/natt?
Stora, ehum, verktygslådan fick tas fram så här på morgonkvisten.

För själen

Nu har jag lite ro. Men det är inte lätt när det river och skaver och hela tillvaron tar emot. Men nu. Lundell lugnade. För stunden. Hoppas det blir en lång stund.

När ilskan bitit sig fast

Då är det skönt att ha något som skingrar tankar.

Toppen!

Försovit mig. Bra gjort. Verkligen.

Utviksbrud

Börjar känna mig ok med att visa brösten var och varannan dag. Så idag flashade jag mig hos gynekologen. Himla kul.
För övrigt fryser jag hela tiden. Undrar så när klimakterievallningarna kommer igång.

Jag skulle bara

Och vips hade jag köpt de första julklapparna för i år. Och en julgran som levereras direkt hem till dörren. Utan stress och jäkt. Nu hoppas jag att alla andra klappar finns på nätet.

Men hoppsan!

Brunch idag igen. Perfekt efter dagens jobbintervju och vilsenpromenad i några minuter.

Och det öppna sinnet sa...

Nä ge fan i detta. Tomas Ledin är inget för dig. Men jag kan ge honom en stor eloge för skicklig och smakfull scenshow. Hade varit ännu bättre om han nöjt sig med att prata. Hans låtar lämnar, åtminstone om du frågar mina känsliga öron, mycket mycket övrigt att önska.
Nog snackat om det.

Efter showen åkte vi till jobbet. Himla skumt att smyga in på jobbet en lördagkväll. Men matsalen var fint dukat med långbord, bubblet var upphällt och ljusen tindrade. Västerbottentjosan med kräft-/räk av något slag till förrätt och ett särdeles gott vitt vin till det, kött och potatisgratäng till varmrätt och ett lika särdeles gott rödtjut till det och till sist en chokladkladdkaka med mint. Hur otippat som helst så gillade jag även kakan. Sen åt jag en mängd ostbågar och snackade min mun bredare än den normalt är. Fick återigen skjuts hem av Lena. Jag tror jag måste gifta mig med dig, så jag alltid har chaufför.

Öppet sinne

Jag ska ge honom en chans. Det ska jag verkligen. Måste bara leta upp mina öronproppar.

Kanske självförvållat

Jag har så gott som aldrig huvudvärk. Så typiskt att jag ska ha det idag då. En sån där värk som inte ger sig. Men jag ger mig inte heller så lätt. Värken ska väck.

Underbara svärdotter

Direktleverens från Bryssel. Champagnetryffel.

Men så snällt!

Mötte Malde en snabbis innan kvällens bandymatch. Och jag fick en present! Kolla så fina.

Morgonstund

Det är så värt det. Att dagen efter dejt med Sus och Hjärtat vara lite tröttare än vanligt. Idag blir det möte hela dagen. Sen tar jag helg.

Jag vet vilka de är

Men inte så mycket mer. Så låt showen börja. Och Sus och Hjärtat är med. Naturligtvis. Det är Sus som fixat biljetterna. Kosta gratis. Bra pris.

Äntligen!

Väntar som ett barn på julafton. Snart kommer Sus och Hjärtat! Så länge sen vi sågs. Under tiden tittar jag på folk och provar öl.

Inget jag egentligen vill rekommendera

Häromdagen vid mitt dagliga besök på SöS fick jag en enkät. En patientenkät, om hur jag upplever vården på just den avdelningen. En av frågorna var: "Skulle du rekommendera avdelningen till dina vänner?"
Nej, nej och nej! Jag vill inte att någon av mina vänner eller någon annan för den delen heller ska behöva gå till Onkologkliniken. För går man dit har man skit i kroppen som ska ut. Och den skiten vill jag inte att någon ska behöva drabbas av.
Men jag kan lugnt säga att personalen på Onkologkliniken på SöS är underbara, de är guld värda, de är nog bland de bästa inom vården som jag har träffat på. Så ur den synvinkeln kan jag svara ja, jag skulle rekommendera alla att gå dit.

Hem eller?

SLs har dystra meddelande om att Gröna linjen, min t-bane linje, inte går så bra. Om ens alls. Sikten utomhus är väl ca en meter. Så nu är frågan, is i magen och avvakta eller ta det säkra före det osäkra och ge mig av hemåt nu?
Och det som de sa på nyheterna i morse att ovädret skulle kulminera under dagen. Hur vet jag när det kulminerat klart?

Jo tack jag vet

Jag envisas med att säga att jag gillar vintern. Tyvärr gillar den här staden inte vintern. Det blir ofelbart och undantagslöst trafikkaos. För vi är väldigt många som ska samsas på utrymmen som krymper på grund av snön.
Jag erkänner också, hade jag kunnat så hade jag legat kvar i sängen med täcket över huvudet.

Skärpning här!

Ja alltså, det är mest jag som ska skärpa mig. Jag har lagt mig tidigt men förmår mig ändå inte att släcka lampan och sova. Och ändå är jag väldigt trött. Känner mig som barn "snälla, bara en liten stund till..." Tidigt imorgon lär jag låta likadant.
Ikväll kom jag hem sent, hade tänkt vara på ett styrelsemöte, men tänkte att jag inte skulle hinna det så jag ställde in min medverkan. Och så rätt jag fick. Tio över sju var jag hemma. Och hungrig. Högg in med liv och lust och vassaste kökskniven på broccoli och lök och gjorde en broccolisoppa som blev så god att jag och tonårsdottern slevade i oss mer än vi egentligen orkade. Som tur är finns det kvar till mig och min matlåda imorgon.
Nä men nu då, ska vi säga så här? God natt!

Se bra ut

Putsade glasögonen när jag insåg att de var så smutsiga att jag inte såg ut genom dem. Med nyputsade glasögon inser jag att smutsen inte hade ett dugg med det hela att göra.
Hej åldersförändringar!

Hemma är det strömlöst

Tonåringarna undrade vad de skulle ta sig till under strömavbrottet. Jag kontrade och fråga när strömavbrottet skulle vara över. Runt 19.30. Själv är jag nog kvar en stund till, här på jobbet.

Tur

Kommer till sjukhuset och får veta att en strålningsmaskin fortfarande är trasig så väntetiden beräknas vara närmare två timmar. Jag går upp till fiket och hinner köpa mig en kaffe då de ringer att maskinen är igång igen och att det är min tur.
Nu har jag precis strålats och kaffet är perfekt tempererat. Drickbart helt enkelt.

Helt unika

Jag och tonåringarna som adventsbakat och adventsfikat.
Dessutom har jag fått träffa Ting idag, en snabbis. Har köpt superfina och prisvärda ljus. Passa på du med om det finns några kvar.

God morgon

Idag är det stora bakdagen. Allt är klart och inhandlat. Det ska bli julgodis, lussebullar och fler pepparkakor. Synd bara att affären inte öppnar förrän klockan åtta. Inser just att jag glömt jäst.

Skjuts

Bästa kompis och fotograf Lena erbjöd mig skjuts till SöS igår. Jag tackade självklart ja. Snopet bara att det inte blev någon strålning. Maskinen var trasig. Istället blev det ett glas vin med en god vän innan bandyn. Igår var det perfekt bandyväder. I alla fall för oss som stod vid sidan om och drack choklad med rom.

Verkligen pinsamt!

Den här mamman messar tonåsdottern. Lite osäker på var dottern befinner sig. Så visar det sig att hon är hemma. Det är som sagt inte jag. Stackars dotter.

Något att berätta

Nu på morgonen ska jag och en arbetskamrat ha en träff med våra övriga arbetskamrater. Vi ska ägna oss åt det som på ren svenska heter storytelling, berätta en historia. Och vi menar inte ordvitsar eller roliga historier. Det vi ska arbeta med är hur man väcker känslor och berör med berättandets konst.
Jag och mina arbetskamrater jobbar med kommunikation dagarna i ända, nu ska vi bli ännu bättre på det.

Läget?

Jo tack bra. Faktiskt. Jag förstår om det kan vara svårt att ta till sig att jag mår bra, inte har ont någonstans eller ens det minsta trött. Det sista är inte helt sant förstås, men min trötthet beror enbart av att jag sover för lite. Nu har jag strålat mig i exakt en vecka, sju vardagar. Uppehåll på helgen. Och jag har nio gånger kvar. Det jobbigaste är att ta sig till sjukhuset, det tar sån tid. Inte själva strålningen, den är klar på några minuter, men till och från jobbet och med eventuell väntan. Så nu vet du. Fråga gärna om du undrar över något, men så värst orolig behöver du inte vara. Tack.

Helt otippat

Hittade arbetslusten på jobbet.

Sakletare

Idag ska jag leta. Efter min lust. Den är puts väck. Kanske någon arbetsuppgift kan komma min väg och lätta upp stämningen.

När lusten faller på

Idag är det en mötesfri dag. Tack och lov. Vad blir en sax, en spegel och en spretig lugg?
Jo det är lika med ett nytt mode. Sanna mina ord. Som min mamma ofta säger när hon vill förvarna om någon katastrof på väg. Modeluggen då? Ska vara mycket, mycket kort. Och sned. Det sista går på grund av luggens korta längd, inte att göra något åt.

Undrens tid är inte förbi!

Hade rätt glödlampa hemma när en i hallen valde att lägga av. Mirakel, verkligen. Och. Jag kom ihåg att köpa en starkare lampa till tonårsdotterns lampa. Nästa steg blir väl att alltid ha mjölk hemma.
För övrigt kan jag ha gjort den absolut godaste laxsås någonsin. Jag fräste lite curry. (Realisten, LITE curry) i med lätt kryddade laxkuber och koka ihop med en blandning av vispgrädde och turkisk yoghurt. Passade perfekt till pasta.
Nu ska jag börja tänka på att gå till sängs, med den framförhållningen hyser jag stort hopp om att ligga innan midnatt.

Kommer vintern nu?

Det är en fin morgon. Solen gör sina försök att komma genom molntäcket. På tunnelbanan kommer det in en person som precis rökt innan hen kom in på tåget. Tyvärr luktade det så mycket om personen som om hen fortfarande stod och rökte. Då måste man nog röka mycket tänker jag.

Tjosan hejsan

Nä inte riktigt. Men det är helt ok. Receptet för att få humöret att inte kantra har idag varit, en god brunch, en trevlig promenad, en kär vän, och rekord på löpbandet. Nu soffhäng och väntar på tonårsdottern som vill komma hem en dag tidigare. Väldigt ok.

Dagens mål

Jag har två mål för dagen, egentligen tre men jag har klarat av ett mål redan. Att gå upp ur sängen. Nu står träning som nummer ett och ett gladare humör som nummer två.
Jag måste inte vara sprudlande nöjd, jag nöjer mig med om jag känner lite tillförsikt.

Bästa tåren

Kaffetåren! Jag är tyvärr inte riktigt gjord för släktkalas. I alla fall när det gäller delar av min släkt. Och kalas. Men mamma är nöjd.

Mitt i natten

Väcktes av röster utanför mitt fönster. Ett gäng småkillar och tjejer och deras föräldrar som skulle iväg och spela något, troligtvis innebandy i gympahallen bredvid. Hur kan man låta ungdomar spela nästan mitt i natten? hann jag tänka innan jag kollade på klockan och såg att den redan var 9. Det blir alltså en dag utan ljus idag. Nåja, det spelar ingen roll. För jag ska äta frukost nu och sen hem till mamma och fira henne idag igen. Nu får hon bjuda på lite fika och mat och så kör vi repris på igår, alla är där. Utom min tonårsdotter som ska på Swedish House Maffia ikväll. Gissa om hon är glad eller om hon är glad.

God värdinna

Mammas tidsuppfattning är oslagbar. En halvtimme innan vi bestämt att vi skulle ses väckte hon och syster mig. När jag kom hem servade jag med brunch och spöade dem i kortspel. Sen sov jag, helt däckad i en och en halv timme och nu bjuder det här huset på lite uppiggande. Och snart ska jag duscha.

Tämligen ointressant inlägg kan jag berätta

En del dagar ger helt enkelt inte så mycket att berätta om. Men skam den som ger sig, jag kan nog fylla ut ett inlägg på tomprat om jag vill. Hela dagen har jag känt en stigande irritation över absolut ingenting. Den kulminerade när jag hade en mejlkonversation med en arbetskamrat som jag behövde få hjälp av i ett ärende. Den irritationen satt sen i, trots att finaste tonårsdottern höll mig sällskap hela tiden på sjukhuset och sen fikade med mig. Ett samtal, tack kära Fru Venus! fick mig på lite bättre tankar och iväg till träningen. Tyvärr har ändå irritationen inte försvunnit. Men nu är det snart kväller, imorgon är en stor dag. Mamma fyller 80 år. En födelsedag hon inte gärna vill fira, men vi ska göra det ändå, så hon och min storasyster kommer hem till mig vid 7.30-tiden på morgonen.

Sen drar jag iväg hit och lägger mig en stund. Själva liggandet tar max tre minuter, men väntetiden tar så mycket längre tid. Idag över en timme. Imorgon har jag ingen dotter med mig, så jag får ta en bok.
På eftermiddagen kommer alla mina tonåringar och min tvillingsyster med familj och sen blir det middag på restaurang. Imorgon blir absolut en bra dag.

Annars går det bra

Det händer, ibland, att jag när jag ska klia mig i ögat verkar glömma bort att jag har glasögon och fläckar därmed ner glasögonen med mina fingrar. Så märkligt att det händer när det händer, tycker jag.
Idag gjorde jag inte så. Idag körde jag hela fingret rakt in i ögat i stället.
Jag håller mig nog till smutsiga glasögonen i fortsättningen. Det gör mindre ont.

Matfriska

Tonårsdottern var hemma med två kompisar en kort stund. De gör så ibland mina tonåringar, kommer hem en stund fast de är hos sin pappa. Igår när tjejerna var hemma så bakade de en kaka. De sparade en bit till mig. Gulligt! Men jösses hur mycket kaka tre tjejer kan äta på kort tid.

Rutiner

Det är enklare sagt än gjort att pressa in nya rutiner i ett till synes fullspäckat schema. Imorgon (idag...) ska jag återigen till sjukhuset. Och i övermorgon, och dagen därpå och..! Hur farao ändrar jag redan invanda beteenden? Och hur låter jag bli att svettas bort de här strecken?

Läsa dagordning

Vissa delar av dagens mötespunkter är enklare att ta till sig.