Han rundar precis charkdisken i den lokala ICA-affären. Jag ser honom strax innan han ser mig. När han väl ser mig lyser han upp och ler. Jag blir stående, kommer inte vidare.
"Gissa vad jag just gjorde innan jag gick hit", säger han med sitt leende. Innan jag hinner svara, medan jag rättar till osten som höll på att glida ur famnen, jag hade som vanligt inte tagit någon kundkorg, säger han i nästan samma andetag: "jag var just och ringde på din dörr".
Jag svarar att jag anade det, kan nästan se det, och så var det bananerna som ville dra ner mot golvet, jag fångade dem i flykten.
Jag hejdar hans vidare prat och säger att jag vet vad han vill och då är det hans tur att avbryta mig i samma stund. "Kan du tänka dig det det då"?
Jag blir helt ställd. Stammar något, om andra. Vad säger de då?
Han fnyser lite lätt och skrattar till, inget positivt omdöme där.
Så där i hörnan, mellan köttfärsen och kryddväxterna, timjan, mynta och något annat spretigt grönt, precis där hör jag hur jag säger: "Ja jag ställer upp, på ett års fyllnadsval i styrelsen för min bostadsrättsförening."
Någon borde nu gå in och ta ansvar för mina handlingar, för jag kan ju uppenbarligen inte göra det själv.
1 timme sedan
12 kommentarer:
Hahaha, känns som att hela situationen hade behövts stagas upp med ... stöttepelare och vadderade madrasser, kanske?
Sådär gör jag när jag går ut ur affären, bär allt i famnen...
Men jag svarar sällan ja till jobbiga saker. Tror jag.
Valberedare.....ett listigt släkte (jag är själv dito i den fackliga klubben på jobb)...vi vet att ställa frågan i en situation där man är minst förberedd att säga nej. :-) Men det är roligt att vara engagerad och man lär känna folk, alltid givande. Lycka till!
/Syster Yster
Nilla: Eller en god man. Går lika bra med en god kvinna. Intresserad kanske?
Stort o smått: Intressant blir det alltid i affären. Jo då.. jag ska aldrig mer säga ja.
Anonyma Syster Yster: Håller helt med i allt du skriver, här. Men jag sitter ju redan i tre! styrelser.. så det kan bli ont om tid. Min kvällstid.
Åh, jag önskar att han hade varit någon annan. Någon som var intresserad av dig och inte dina insatser. Nåja, en sådan dyker nog också upp snart. Kanske på ett annat Ica.
Så går det när man är intelligent och bra.
Det är lättare att vara småkorkad och dum.
Fast inte lika roligt.
Man tappar lite koncentration och smart thinking när man håller veckohandlingen i famnen. All fokus på bananerna liksom.
Ungefär samma fenomen som när man är väldigt kissnödig. Då kan man också säga sådant som man ångrar sedan.
Herregud. Du fick mig att tro att han var en stalker.
Jag är sån jag med, min man har portat mig från föräldramöten en tid, han tycker det är dags för andra att ta sitt ansvar. Hrm... Det är svårt att säga nej men man bör nog öva på det! Tror dock du kommer göra ett strålande jobb i styrelsen!
Bra och duktiga människor får alltid mycket att göra. Så är det bara.
Hoppas styvpappa hamnar på ett bra ställe.
Knasterfaster: Eller på Coop kanske.
Sus: Snälla du! Kram!
Mockapocka: Hu ja! Är väldigt glad att jag inte var kissnödig också! Vem vet vad som hänt då?!
Rut-Knut: Jag ska börja ha munkavel.
Gina: Så snällsnäll sagt, du med!
Fru Gårman: Det hoppas jag med.
Skicka en kommentar