Inte så mycket om vad som får demonerna att komma fram utan mer hur de hänger sig kvar.Hur de beter sig när de slår klorna i mig. Mina demoner gillar inte, absolut inte på långa vägar, promenader eller träning. De är inte heller så intresserade av sötsaker, och som tur var gillar det inte alls champagne. Demonerna håller sig också borta när jag är med människor jag gillar, men, och det finns ett stort men. Demonerna älskar att hålla fast mig i sängen på morgonen och demonerna vräker ner mig på soffan så fort de får en chans. Det är därför jag har svårt att lägga mig på kvällen, vill inte bli liggandes i sängen hela dagen, och får demonerna chansen så kommer jag aldrig ur soffan. Det är därför jag håller igång. För demonerna tillför inte ett enda dugg till mitt liv. Absolut inte ett dugg. De bara tar, all kraft och all kreativ förmåga.
Vad gillar dina demoner? Vad gillar de inte? Eller har du inga demoner?
1 timme sedan
10 kommentarer:
Mina demoner har satt sina klor i mig och då beter dom sig ungefär som dina, alltså vill inte göra något bra alls. Jag jobbar stenhårt på att dom ska dra.
Kram
Du har sett "Besökarna" med Kjell Bergqvist och Johannes Brost va? Då vet du hur svårt det är att bli av med dem. Ingen idé att kämpa emot- mer choklad, champagne och sovmornar till folket!
Alltså. Mina dämoner älskar promenader. Och min säng och min soffa. Ärligt talat älskar de de flesta situationer just nu. Död åt dämonerna!
men för mig är det nog tvätrom. Jag själv gillar inte sötsaker och jag älskar träning men demonerna säger att jag måste äta godis, dricka vin och vara lat. Bad demons!
Mina demoner älskar lösgodis. De ogillar effektivitet och träning. Slutligen gillar de oroande tankar och funderingar, soffhäng och trötthet. Blä. Hatar de små jävlarna. Försöker hålla dem borta men lyckad tyvärr bara ibland.
De där demonerna lät snälla. Mina visar sig sällan men då jävlar...då är de inte sådär snälla inte.
Mina demoner påminner väldigt mycket om dina. Och människor utan demoner kanske finns, men slikt folk litar jag icke på. Lika lite som jag litar på folk utan laster och ovanor.
Jag har en demonjävel. Den huserar i min säng när jag vaknar på mornarna.
Mina demoner är elaka som hindrar mig från att umgås. "Du ska inte störa! Viskar de i mina öron. " Det är ändå ingen som tycker du är nåt att umgås med, din tråkiga usla människa". Dom vinner ganska ofta dom jävlarna.
Gafflan: Vi måste bli starkare, och visa vem som bestämmer! Och de ska bort! Kram
The Queen: Nä den har jag inte sett. Men ditt upprop stöder jag till hundratio procent!
Realisten: Död åt dem! NU!
Malla: Men vad gillar de inte?
Spökmamman: Välkommen hit! Ja om vi ändå lyckades hålla dem ifrån oss, de jävlarna!
Tove: Usch då. Men kanske vi kan driva ut alla demoner den 6:e? :-)
Tant Grön: Menar du att slikt folk skulle finnas? Säger som du, litar icke på dessa.
Nilla: Är din jävel fyrbent? I så fall tror jag att den är lättare att handskas med. I annat fall, gå upp! Upp fort som fasiken ur sängen. Det är det enda som hjälper.
Fru Gårman: Nu blir jag ledsen. Ledsen att dina demoner är så förbannat elaka! Jag ska slå dem, slå dem så de försvinner! KRAM!
Skicka en kommentar