I tid och otid

De som känner mig kanske inte skulle kalla mig präktig, tror jag. En del skulle nog till och med använda ord som är raka motsatsen till just präktig. När det gäller tid och möten verkar det som om jag och resten av världen helt har kommit i otakt. Själv brukar jag i många fall vara ute i väldigt god tid, bara för att upptäcka att det ofta är fel dag och tid och lokal. Ofta är jag inte i tid, och ibland har jag till och med uppfunnit(?) egna möten visar det sig. Såna här tankar kommer till mig när jag läser Nillas blogg. Speciellt det här inlägget och det här. Jag tycker det är märkligt att så många möten mellan människor blir av. Det är väldigt mycket som kan gå fel.