fredag 10 maj 2013

Intet är som väntans tider

Tror jag det, för fy sjutton så drygt och tråkigt det är att vänta. Tyvärr har jag inte fullt så tråkigt att jag vill sätta igång och städa balkongen. Det beror mest på att jag sett ett antal spindlar springa fram och tillbaka och jag vill inte stöta ihop med dem. Eller stöta mig med dem.
Mitt syrénträd som jag trodde dött under den långa och kalla vintern verkar komma igång så sakteliga. Glädjande, för det är fint att se på och doftar himmelskt när det blommar.
Frisören klippte och klippte och klippte lite till. Så nu kan jag verkligen säga att håret är kort. Innan besöket hos frisören hann jag lämna ett foto till en fotobutik som ska fixa sonens studentplakat. Kände mig väldigt stabil när jag började gråta i butiken av att se fotot på sonen som liten och tänka på att han nu är så stor. Väldigt stabil mamma.
Sen råkade jag hitta ett par jeansshorts som jag inte orkade prova. Tänkte att jag gör det när jag kommer hem. Och tjo och tjim! De satt som gjutna på mig. Nu får jag hålla mig till någon sorts diet om jag ska kunna ha dem hela sommaren.

4 kommentarer:

Ting sa...

Jag har tur som har en PP som skurade av balkongen för ett par veckor sedan. Han vittnar om att det under golvplattorna bodde övervintrade spindlar och var fullt av spindelbon. De är borta nu. :)

Vad bitterljuvt med en son som tar studenten. Nästa år tar min äldsta den. Då kommer jag gråta, var så säker! :)

Sus sa...

Usch, jag tycker synd om er som har denna fobi =(

Fru Venus sa...

Det är därför du har sol idag ;-) Tar man ihjäl en spindel blir det regn. Jag tjuter bara jag tänker på studentplakat, till nästa år... Solskenskram!

Singelmamman sa...

Ting: Jag tror jag lånar PP.

Sus: Jag med!

Fru Venus: Oj, då borde det vara skyfall där jag är.