Men skärp dig hur svårt kan det vara?!

Tänk dig att du bott i en stadsdel i tio år. Att du gått alla gator där omkring fram och tillbaka, sett posten försvinna och bli till en Emmaus. Krogen "den" bli till en annan och så vidare. Så flyttade du därifrån, men höll dig kvar, med vänner, barnen på dagis i närheten, och så till slut, dagis övergick till skolan. Och du bodde inte alls där, men tack vare jobbet så fick du återigen, ett antal gånger per år, gå på möten till de gamla kvarteren. Hemlängtan.

Tänk dig att du vet precis hur du tar dig till dessa möten. Jag tänker mig att jag vet. Det gör jag.
Idag var det ett strömavbrott som drabbade all spårbunden kollektivtrafik (finns det spårbunden trafik som inte är kollektiv?) och därmed lamslog stora delar av Stockholm. Som tur var åkte jag långt efter att all trafik var igång igen och förseningar på tio minuter spelar ingen roll när man som jag kan planera. (Tjoho och jippi för att jag är så fantastiskt duktig på att tänka ut och planera...) Jag tog t-banan en sträcka för att sen ta bussen resten av vägen till kvällens möte.

Vid näst sista busshållplatsen (Skanstull och 4:ans buss för den som vet vad jag menar) inser jag att jag måste hoppa av. Sagt och gjort, lika graciöst som ett kassaskåp for jag av den välfyllda bussen. Glad i hågen började jag gå för att raskt inse att det var fasiken så kallt det blivit. På en gång. I sån kyla promenerar jag icke.

Så jag tänkte att jag tar 3:ans buss till en korsning nära möteslokalen. Sagt och gjort, 3:an syntes komma lång väg och jag klämde mig likt alla andra in som ålar i Saragassohavet på bussen när den stannade. Och slog mig ner i halvdvala (tänk ål). För att rätt som det var höra högtalarrösten säga en helt annan busshållplats än den jag trodde. Och döm om min förvåning när jag inser att jag sitter på buss 74. Som tar mig ut från den stadsdel jag förmodas vara kvar på möte i. Jag inser att jag får åka två extra hållplatser för att smidigast göra ett byte, messar möteskompisarna att jag blir försumbart sen och hoppa på återvändande buss.
Bara tio minuter sen är jag på mötet. Som om ingenting hade hänt. Men nu vet jag, att ska jag köra bil ner till Hammarby Sjöstad så är det väldigt mycket trafikomläggningar på grund av gatuarbeten.