fredag 6 juli 2012

Det är visst så

Att det är lite skakigt, lite omtumlande, men ändå en helt ny dag. Och det går att ta sig an den här dagen också. Men så har jag en dejt med en av de finaste människor jag vet, i eftermiddag. Och fina arbetskamrater. Och vänner.
Och igår sa mamma att just idag, fredag, hade hon nog inte tid med mig. Det känns bra. Hon sörjer, så klart. Men sorgen är redan bearbetat under den långa sjukdomstiden.

8 kommentarer:

Sus sa...

Märkligt.
Jag har också en dejt med en av de finaste jag vet i eftermiddag.

Maria sa...

Jag anar den "dubbeldate??".

Sorgen tar sig i uttryck i olika skepnader över tid. Och det är just det den behöver, sorgen, tid.

Kramar om och hoppas att vi ses någon dag. Kanske vi kan ta en trippel-date?? med hon den där fina du vet..

Fru Venus sa...

Nu har jag läst ikapp.
Jag beklagar och är samtidigt glad att er väntan är över - en väntan som ni visste var den skulle sluta. Sköt om dig, mor och tonåringarna. Hälsa Sus och KRAMAR i mängder och massor!

Snäckskalsdalen. sa...

Och jag vet två jättefina människor som har date med varandra, det är gott att veta. Tänk, vad vore livet utan dom goda vännerna.
Innerliga kramar

Helena sa...

Findejter är bra. :)

Märta sa...

Skönt att höra att du har fina vänner kring dig!
Beklagar er förlust och hoppas din mamma snabbt finner nya livsvägar som är fullproppade med glädjeämnen! *kram*

Anne med e sa...

Kram.

Singelmamman sa...

Sus: :-)

Maria: Tack för omtanken. Hoppas också vi kan få till det och ses.

Fru Venus: Tack för omtanken. Jag tar hand om de mina. Ha en fin Malmöresa.

SnäckskalsAgneta: Vänner är livsviktiga. Tack för kramar och omtanke. Kram tillbaka.

Helena: Väldigt bra!

Märta: Tack för omtanken. Hoppas också att mamma hittar nya vägar. Kram

Anne med e: Tack. Du får en kram tillbaka av mig.