Ikväll var mina tonåringar och sonens flickvän med en stund, och åt. Men sen fick vi tiden bara för oss! Och det blev en jättetrevlig kväll. En glad kväll, med mycket minnen, skratt och en stunds känsla av att det inte behöver vara svårare än så här för att må bra.
Imorgon, läs idag då det visst redan hunnit bli söndag, är en ny dag.
Imorgon, läs idag då det visst redan hunnit bli söndag, är en ny dag.
Men den här kvällen bär jag med mig.
* (Och en bror, och några styvsyskon)
8 kommentarer:
Er kväll låter fin!
Det var väl ingen som började städa va?
Vi(?) har blivit lovade sagolikt väder nästa vecka :-)
Morgonkram!
Krångligare än så är det sällan. Glad att du fick en fin kväll med dina nära! :)
Fru Venus: Ingen började städa! :-) Tack och lov.
Märta: Tack!
Så härligt, det låter som en vederkvickande afton. Gott.
Och snart kommer vi också och då börjar eländet, nej, jag menar.....äsch!
Gillade förra inlägget, insiktsfullt!
Kraaamar
Snäckan: Det var en väldigt vederkvickande kväll. Snart börjar inte alls eländet! Snart börjar det ROLIGA! :-D Kram
Åh, fint!
Jag är väldigt fäst vid mina syskon, och värdesätter all tid med dem, fast vi är aldrig heller helt själva, det är alltid fullt med respektive och barn och andra inblandade.
Åh vad mysigt!
Jag borde bjuda hem mina syskon på middag lite oftare också...
Hå: Och vi bor så långt från varandra att det inte blir av.
Agneta: Gört! Absolut.
Skicka en kommentar