Verkligen pinsamt!

Den här mamman messar tonåsdottern. Lite osäker på var dottern befinner sig. Så visar det sig att hon är hemma. Det är som sagt inte jag. Stackars dotter.

Något att berätta

Nu på morgonen ska jag och en arbetskamrat ha en träff med våra övriga arbetskamrater. Vi ska ägna oss åt det som på ren svenska heter storytelling, berätta en historia. Och vi menar inte ordvitsar eller roliga historier. Det vi ska arbeta med är hur man väcker känslor och berör med berättandets konst.
Jag och mina arbetskamrater jobbar med kommunikation dagarna i ända, nu ska vi bli ännu bättre på det.

Läget?

Jo tack bra. Faktiskt. Jag förstår om det kan vara svårt att ta till sig att jag mår bra, inte har ont någonstans eller ens det minsta trött. Det sista är inte helt sant förstås, men min trötthet beror enbart av att jag sover för lite. Nu har jag strålat mig i exakt en vecka, sju vardagar. Uppehåll på helgen. Och jag har nio gånger kvar. Det jobbigaste är att ta sig till sjukhuset, det tar sån tid. Inte själva strålningen, den är klar på några minuter, men till och från jobbet och med eventuell väntan. Så nu vet du. Fråga gärna om du undrar över något, men så värst orolig behöver du inte vara. Tack.

Helt otippat

Hittade arbetslusten på jobbet.

Sakletare

Idag ska jag leta. Efter min lust. Den är puts väck. Kanske någon arbetsuppgift kan komma min väg och lätta upp stämningen.

När lusten faller på

Idag är det en mötesfri dag. Tack och lov. Vad blir en sax, en spegel och en spretig lugg?
Jo det är lika med ett nytt mode. Sanna mina ord. Som min mamma ofta säger när hon vill förvarna om någon katastrof på väg. Modeluggen då? Ska vara mycket, mycket kort. Och sned. Det sista går på grund av luggens korta längd, inte att göra något åt.

Undrens tid är inte förbi!

Hade rätt glödlampa hemma när en i hallen valde att lägga av. Mirakel, verkligen. Och. Jag kom ihåg att köpa en starkare lampa till tonårsdotterns lampa. Nästa steg blir väl att alltid ha mjölk hemma.
För övrigt kan jag ha gjort den absolut godaste laxsås någonsin. Jag fräste lite curry. (Realisten, LITE curry) i med lätt kryddade laxkuber och koka ihop med en blandning av vispgrädde och turkisk yoghurt. Passade perfekt till pasta.
Nu ska jag börja tänka på att gå till sängs, med den framförhållningen hyser jag stort hopp om att ligga innan midnatt.

Kommer vintern nu?

Det är en fin morgon. Solen gör sina försök att komma genom molntäcket. På tunnelbanan kommer det in en person som precis rökt innan hen kom in på tåget. Tyvärr luktade det så mycket om personen som om hen fortfarande stod och rökte. Då måste man nog röka mycket tänker jag.

Tjosan hejsan

Nä inte riktigt. Men det är helt ok. Receptet för att få humöret att inte kantra har idag varit, en god brunch, en trevlig promenad, en kär vän, och rekord på löpbandet. Nu soffhäng och väntar på tonårsdottern som vill komma hem en dag tidigare. Väldigt ok.

Dagens mål

Jag har två mål för dagen, egentligen tre men jag har klarat av ett mål redan. Att gå upp ur sängen. Nu står träning som nummer ett och ett gladare humör som nummer två.
Jag måste inte vara sprudlande nöjd, jag nöjer mig med om jag känner lite tillförsikt.

Bästa tåren

Kaffetåren! Jag är tyvärr inte riktigt gjord för släktkalas. I alla fall när det gäller delar av min släkt. Och kalas. Men mamma är nöjd.

Mitt i natten

Väcktes av röster utanför mitt fönster. Ett gäng småkillar och tjejer och deras föräldrar som skulle iväg och spela något, troligtvis innebandy i gympahallen bredvid. Hur kan man låta ungdomar spela nästan mitt i natten? hann jag tänka innan jag kollade på klockan och såg att den redan var 9. Det blir alltså en dag utan ljus idag. Nåja, det spelar ingen roll. För jag ska äta frukost nu och sen hem till mamma och fira henne idag igen. Nu får hon bjuda på lite fika och mat och så kör vi repris på igår, alla är där. Utom min tonårsdotter som ska på Swedish House Maffia ikväll. Gissa om hon är glad eller om hon är glad.

God värdinna

Mammas tidsuppfattning är oslagbar. En halvtimme innan vi bestämt att vi skulle ses väckte hon och syster mig. När jag kom hem servade jag med brunch och spöade dem i kortspel. Sen sov jag, helt däckad i en och en halv timme och nu bjuder det här huset på lite uppiggande. Och snart ska jag duscha.

Tämligen ointressant inlägg kan jag berätta

En del dagar ger helt enkelt inte så mycket att berätta om. Men skam den som ger sig, jag kan nog fylla ut ett inlägg på tomprat om jag vill. Hela dagen har jag känt en stigande irritation över absolut ingenting. Den kulminerade när jag hade en mejlkonversation med en arbetskamrat som jag behövde få hjälp av i ett ärende. Den irritationen satt sen i, trots att finaste tonårsdottern höll mig sällskap hela tiden på sjukhuset och sen fikade med mig. Ett samtal, tack kära Fru Venus! fick mig på lite bättre tankar och iväg till träningen. Tyvärr har ändå irritationen inte försvunnit. Men nu är det snart kväller, imorgon är en stor dag. Mamma fyller 80 år. En födelsedag hon inte gärna vill fira, men vi ska göra det ändå, så hon och min storasyster kommer hem till mig vid 7.30-tiden på morgonen.

Sen drar jag iväg hit och lägger mig en stund. Själva liggandet tar max tre minuter, men väntetiden tar så mycket längre tid. Idag över en timme. Imorgon har jag ingen dotter med mig, så jag får ta en bok.
På eftermiddagen kommer alla mina tonåringar och min tvillingsyster med familj och sen blir det middag på restaurang. Imorgon blir absolut en bra dag.

Annars går det bra

Det händer, ibland, att jag när jag ska klia mig i ögat verkar glömma bort att jag har glasögon och fläckar därmed ner glasögonen med mina fingrar. Så märkligt att det händer när det händer, tycker jag.
Idag gjorde jag inte så. Idag körde jag hela fingret rakt in i ögat i stället.
Jag håller mig nog till smutsiga glasögonen i fortsättningen. Det gör mindre ont.

Matfriska

Tonårsdottern var hemma med två kompisar en kort stund. De gör så ibland mina tonåringar, kommer hem en stund fast de är hos sin pappa. Igår när tjejerna var hemma så bakade de en kaka. De sparade en bit till mig. Gulligt! Men jösses hur mycket kaka tre tjejer kan äta på kort tid.

Rutiner

Det är enklare sagt än gjort att pressa in nya rutiner i ett till synes fullspäckat schema. Imorgon (idag...) ska jag återigen till sjukhuset. Och i övermorgon, och dagen därpå och..! Hur farao ändrar jag redan invanda beteenden? Och hur låter jag bli att svettas bort de här strecken?

Läsa dagordning

Vissa delar av dagens mötespunkter är enklare att ta till sig.

Strålande!

Idag börjar det, efterbehandlingen i form av strålning. Ska absolut bli intressant. Sexton vardagar framöver. Jag mår alldeles förträffligt bra så det är absolut inte synd om mig och jag tänker fortsätta att jobba för det tror jag ska gå. Sen kanske det blir vila.

Plötsligt händer det!

Alla skalen på pistagenötterna öppnar sig.

Vitaminer eller täcket över huvudet?

I gårdagens DN finns en intressant krönika om vår brist på D-vitamin. Och skälet till eventuell brist är att solen lyser med sin frånvaro. Eller som Karin Bojs, krönikör, skriver:
"Inte ens om du gick omkring naken en lång stund mitt på dagen skulle det hjälpa".
Själv tror jag att jag skulle bli hjälpt för stunden av att dra täcket över huvudet.
God morgon måndag!

Ett stycke tyghistoria

I gömmorna efter min styvpappa hittades en banderoll från 1958/59 när revolutionen på Cuba pågick. Den här har smutsiga och avskurna kanter. Tjockt tyg. Vad man än tycker om detta är det ett stycke historia. Vad betyder texten och vem är mannen till höger i bild?

Ett förtydligande. Det är alltså en banderoll från Cuba, troligtvis tog min styvpappa den när han var där de åren.

Ägg och svamp

Bästa kvällsmackan. Hos mamma. Och jag har redan träningsvärk från dagens träning. Men så tog jag i också.

Aj aj aj!

Brödkniven var vass. Och ont gjorde det. Nu träning och sen en sväng till mamma. En väldigt bra helg så här långt. Och filmen tyckte jag absolut om. Gå och se den.

Inte något med vädret

Men det låter så. Skyfall. James Bond. Jag är verkligen inte någon fantast. Men den här ser jag fram emot. Och jag utnyttjar min dispens.

Eftermiddagshäng

Det finns en förträfflig pub i Gamla Stan i Sthlm som heter Stampen. Så länge jag kan minnas har det varit drop in på lördagar med blues-jazz-rock'n roll. Och kan du spela så är det helt ok att gå upp och jamma. Jag kan inte spela. Jag kan dricka öl.

Frukostlyx

Köpt mig en valnöts- och russinfralla till frukost. Nu blir det långfrukost. Jag har redan hunnit glädja mig själv och mamma med några bra beslut på förmiddagen.

Jag och min klänning

Vi roar oss. Har ätit vitlök nog att slå ut hela Transylvanien. Det är väldigt, väldigt trevligt att gå ut med tjejer som är många många år yngre än jag. Och väldigt annorlunda. Positivt.

Fördel

Dagens kurstillfälle innebär att jag kan jobba med en av mina egna trycksaker. Lyx måste jag säga.
För övrigt luktar en del människor så gott. Idag på t-banan satt jag bredvid en tjej som luktade så fräscht, nytvättat. Som om hon hängt ute och vädrats hela natten.

Hej rubriksättare, gör ett bättre jobb än så här

Nä men om jag skulle ta och strukturera mig lite nu. Har precis bytt inriktning och arbetsuppgifter på jobbet. Från webb till trycksaker. Jag som inte ägnat mig åt trycksaker sen flanellografens tid. Så nu pluggar jag in lite kunskap. Försöker se det som om betoningen ligger på kunskap och inte lite. Det kommer att bli kanonbra när det är klart. Det oroar jag mig inte ett dugg för. Det är vägen dit som inte är helt klart. Den funderar jag på att oroa mig lite för.
Dagens kurs, första dagen av två, var kanonbra, känner mig extremt taggad inför morgondagens fortsättning. Så taggad att jag ett tag funderade på att lägga mig tidigt. Men eftersom jag min vana trogen satte på en tvättmaskin på längsta programmet som går att finna på maskinen lär jag slippa det ikväll också. Heja mig.

Kurstajm

Idag blir det InDesign.

Diskretion

Killen mitt emot mig pratar högt i telefon om ett personalärende. Med namn och händelser. På tunnelbanan. Känns som jag nyss åkte till jobbet och däremellan sprungit runt, bildligt talat. Skällt på arbetskamrater har jag gjort igen. Nu ska sista biten hem ägnas åt övertalning. Det är jag som ska övertalas, att byta om till träningskläder när jag kommer hem och åka till gymmet.

Skakar rumpa

Trångt på t-banan idag. Känner av lite träningsvärk i rumpan. Bredvid mig sitter tre män som är arbetskamrater. Två är i dryga fyrtioårsåldern och de har alla likadana kläder, gråa rockar och snyggt putsade svarta skor. Men en av männen, den yngre i trettioårsåldern, har gula skinnhandskar. Snyggt.

Igen

Det var inte länge sen jag var här. Berghs school of communication. Lite som i grundskolan, studievägledning och information om kvälls- och distanskurser står på programmet. Spännande.
I övrigt kan jag glatt och lite förvånat konstatera att dagens luftbollar är snyggt nedtagna och ligger still. Uppdrag klart.

Jonglerar

Du vet när man ser jonglörer som fyller på med boll efter boll och till slut är alla trettiotolv bollar i luften. Där befinner jag mig idag. Nu ska det bli spännande att se om jag kan fånga de flesta.Utan att få allt för många i huvudet.
Dessutom har jag för stora trosor på mig igen. Oskönt.

Traditioner att vårda

Gårdagens champagnebrunch markerade fint hur resten av gårdagen skulle bli. Alldeles fabulous. Jag och Singel i storstan har en väldigt fin tradition sen tre år tillbaka. Att besöka Matmässan i Älvsjö. Eller kanske vin och champagnemässan är mer rätt. I mitt fall. Singels dotter, plus kompis var också med, alldeles förtjusande tjejer! Och jag provade mousserande, champagne, mousserande och däremellan lite champagne. Och ett par glas rödvin, som de på bilden. Och mojito. 

Väl hemma passade jag på att skålla mig intensivt på mitt kvällste. För att jag kan. Ungefär.   

Det var en gång...

Nu har vi gått igenom kontorets historia från munkarna till dagens trend. Att sitta i kontorslandskap. Egentligen ska vi bara lära oss att vilja sitta i just kontorslandskap. Ett så kallat "aktivitetsbaserat kontor". Och vi ska vara förberedda. Vi flyttar in i våra nygamla ombyggda lokaler om ett drygt halvår. Och föreläsaren är ergonom.
Själv är jag inte helt övertygad.

Tankar

När man som jag ligger vaken mitt i natten kommer det en mängd kloka tankar. Till exempel, "jag måste få sova nu för att orka vara pigg på morgonen". Tyvärr funkade inte de kloka tankarna. Jag är trött bortom all sans.
Det blir en lång dag idag.

Mat hela dagen

Jag är bjuden på champagnebrunch.

Osminkad

Inte helt upptäckte jag. Har gårdagens smink kvar. I spridda rester.Och inte väger jag 55 kg heller. Nu ska jag gå och handla. Jag och tonårsdottern ska göra pizza. Får se vem som vinner kampen om soffan sen. Jag tror på mig. Jag är mer vältränad och dessutom är ju dottern sjuk, hon blir en enkel match.

Finns för många av dem

Nötter. Men de duger till att äta.
Idag har jag tappat lite tro. På människor. Man kan inte tappa för mycket och för ofta. Det blir inget kvar då.

Fredag

En så underbart meningslös rubrik. Men det är ju fredag, och en underbar dag. Dock inte för tonårsdottern som ligger hemma. Efter två veckors snuva och hosta kulminerade förkylningen igår kväll med feber. Så nu har hon i princip varit däckad hela lovet och ikväll skulle hon ha tjejträff. Hon är inte glad.

Ja man undrar ju

I vår familj är vi en del dagar tre personer här hemma. Som igår och ikväll. Då är det ju intressant när frågor som, "vem är på toan?" dyker upp. När en tonåring frågar och en tonåring sitter i soffan. Och jag, ja var är jag?
Och jag ska nog alltid ta på mig strumporna i mörkt rum på morgonen. Vad är oddsen på att jag ska hitta två likadana strumpor i lådan med osorterade svarta strumpor? Ingen aning, men jag borde kanske köpt en lott idag.

Gå hem kanske

Och idag kanske jag kan låta bli att krydda maten med mitt eget blod. Annars då? Ännu en dag som for förbi som en iller på speed.

Nä men oj!

Är det redan kväller? Vart tog den här dagen vägen? Ilsken har jag hunnit vara, så arg under ett möte att jag bad de två som jag var arg på att låta mig prata till punkt. Och när jag var klar så satt de tysta. Och så var det bra med det. Tyvärr kommer de två igen senare, men idag känns det bra att ha sagt ifrån.

Nu ska jag promenera hem, eller i alla fall från den här gudsförgätna urskogen vi är utlokaliserade till. Promenera in till stan och ta tunnelbanan hem och laga röd lins- och potatissoppa. Ska både bli gott och spännande. Har aldrig gjort den förr.

För övrigt hade vi strömavbrott i över en timme på jobbet. Och jag har ätit lax till lunch. Idag har det alltså varit en otroligt intressant dag.

Men skärp dig hur svårt kan det vara?!

Tänk dig att du bott i en stadsdel i tio år. Att du gått alla gator där omkring fram och tillbaka, sett posten försvinna och bli till en Emmaus. Krogen "den" bli till en annan och så vidare. Så flyttade du därifrån, men höll dig kvar, med vänner, barnen på dagis i närheten, och så till slut, dagis övergick till skolan. Och du bodde inte alls där, men tack vare jobbet så fick du återigen, ett antal gånger per år, gå på möten till de gamla kvarteren. Hemlängtan.

Tänk dig att du vet precis hur du tar dig till dessa möten. Jag tänker mig att jag vet. Det gör jag.
Idag var det ett strömavbrott som drabbade all spårbunden kollektivtrafik (finns det spårbunden trafik som inte är kollektiv?) och därmed lamslog stora delar av Stockholm. Som tur var åkte jag långt efter att all trafik var igång igen och förseningar på tio minuter spelar ingen roll när man som jag kan planera. (Tjoho och jippi för att jag är så fantastiskt duktig på att tänka ut och planera...) Jag tog t-banan en sträcka för att sen ta bussen resten av vägen till kvällens möte.

Vid näst sista busshållplatsen (Skanstull och 4:ans buss för den som vet vad jag menar) inser jag att jag måste hoppa av. Sagt och gjort, lika graciöst som ett kassaskåp for jag av den välfyllda bussen. Glad i hågen började jag gå för att raskt inse att det var fasiken så kallt det blivit. På en gång. I sån kyla promenerar jag icke.

Så jag tänkte att jag tar 3:ans buss till en korsning nära möteslokalen. Sagt och gjort, 3:an syntes komma lång väg och jag klämde mig likt alla andra in som ålar i Saragassohavet på bussen när den stannade. Och slog mig ner i halvdvala (tänk ål). För att rätt som det var höra högtalarrösten säga en helt annan busshållplats än den jag trodde. Och döm om min förvåning när jag inser att jag sitter på buss 74. Som tar mig ut från den stadsdel jag förmodas vara kvar på möte i. Jag inser att jag får åka två extra hållplatser för att smidigast göra ett byte, messar möteskompisarna att jag blir försumbart sen och hoppa på återvändande buss.
Bara tio minuter sen är jag på mötet. Som om ingenting hade hänt. Men nu vet jag, att ska jag köra bil ner till Hammarby Sjöstad så är det väldigt mycket trafikomläggningar på grund av gatuarbeten.

Bångstyrig

Den här tisdagen är som ett barn i trotsåldern. Ena sekunden flyter dagen på snyggt och smidigt för att i nästa sekund sätta sig platt på den breda rumpan.
Jag får lust att skrika "skärp dig!" Som om det skulle hjälpa.

Gränslöst dumt

Jag råkade bli uppmärksammad på den här bloggen igår.Katrin Zytomierska. Hon är känd för att verkligen sticka ut hakan och säga det hon tänker. Jag vet inte om hon alltid menar det hon säger.
Men inlägget igår tar nog priset. Bilden på tjejen visar en förmodar jag lång kvinna, som ser vältränad ut. Och som tydligen tränar osminkad. Det räcker för att Katrin ska gå fullständigt bananas. Själv tycker jag att det är Katrin som ska skämmas. Tvärtemot vad Katrin tror så tror jag att SATS kommer att få många fler medlemmar som vill träna där.

Frågor och svar

Om...
... jag har köpt två klänningar alldeles nyss?
Oh ja!

.... jag hade råd?
Oh no, egentligen inte.

... jag fick med beröm godkänd av tonåringarna?
Oh ja!

... jag tänker visa foto på mig och klänningarna?
Oh ja! (så fort jag har dem i rätt sammanhang)

... jag själv är nöjd?
Oh ja!

Ja jädrar!

Det ÄR en bra dag. Ta mig tusan. Tänkte bara att du ville veta det.

Den där andra dagen

Ja men hejsan! Den nya härliga dagen är här. Underbart.
För att inte förstöra den känslan håller jag tyst ett tag.

Njäe

Jag ger den här söndagen betyget godkänt, eller är det E som är betyget för det just nu? Bara för att jag haft det trevligt med tonåringarna. I övrigt lämnar jag söndagen och går och lägger mig. Imorgon blir det säkert mycket mer tjosan hejsan. Måndagar är ju känt för det. Typ.

Ole dole doff - och jag väljer...

Inte alls faktiskt. Hade jag fått välja hade jag hållit fast vid ursprungsplanen, champagnefrukost, vänskap, födelsedagsfika och en allt i genom trevlig söndag. Nu är det väl så att den här söndagen kan bli trevlig utan allt det där. Men den började med nysningar lika många och tätt kommande som pärlor på ett radband. Efter det ockuperade jag badrummet och den fina stolen som står där. Sen gick jag och la mig igen. Nu har jag precis vaknat och ska äta frukost.
Magen bullrar mer än tvättmaskinen och jag känner mig lite matt. Det blir inomhus idag.

Middag

Jag och Eva sitter och följer Ann och Lena som förbereder lammsteken och äppelkakan. Allan hoppas på smulor. Nu måste visst även jag jobba. Men då måste jag ha ett glas champagne.

Åh men jag vill ingenting idag

Att inte vilja göra någonting på hela dagen och samtidigt vara så rastlös att jag nästan klättrar på väggarna gör mig väldigt gnällig. Härligt med ambivalens! I natt har jag varit osams med mamma, klippt sönder ett antal gröna sandaletter, och varit så sjukt avundsjuk på en för mig okänd människa att jag blev orolig för mig själv. Jag har också, i natt, träffat ett gäng nya människor som jag inte kände sen tidigare. Och så har jag fotat en jättesmarrig utflykt. Kanske det är förklaringen till mitt humör. Mer drömlös sömn kanske...

Nu ska jag nog göra slag i saken och ge mig ut på en jogging-/snabbhasande tur. Känner jag inte heller för. Och trots att jag är bjuden på en jättetrevlig middag ikväll så vill jag bara knuffa ner tonårsdottern från soffan och lägga mig där själv.

Dags igen

Säger du det!

Älskar när tränare eller spelare ska förklara eventuella förluster. Idag var det Malmö FFs tränare som förklarade varför inte Malmö vann.
"Nä vi hade behövt göra mer mål än de".

Middag i en kasse

Ikväll kom den mest kritiska rätt i vår matkasse. Fiskrätten. Idag asiatiskt smaksatt med bland annat curry, kokosmjölk och färsk riven ingefära. Och fisken.
Den största skeptikern, tonårsdottern gav rätten två gafflar, sonen höjde till tre medan sonens vegetariska flickvän och jag ger den fem gafflar av fem. Nu ska jag soffhänga och se Böda camping. DET programmet är... det är... vet inte vad det är, men tittar gör jag.

Planering

Jag är inte världsbäst på att planera. Tycker oftast att saker och ting ger sig. Och förändras oavsett hur mycket jag själv försöker planera. Idag har min planering ändrats. Av tandhygienisten. Hon ringde just och ställde in. För att vara på den säkra sidan. Hon tyckte nämligen inte att hon skulle in och rota i min mun när jag var så nyopererad. Nähä. Där ser man. Jag blev inte alls ledsen.
Så nu lunchfikar jag hemma, ciabata med brie, salami och färsk babyspenat. Mmmn. Och snart har tonåringarna tvättstugan.

Allt i en korg

Bilden är snodd från the internet

Idag är jag på turné mellan vårdinrättningarna. Först in i röntgen för att hitta rätt ställa att stråla på. Sen blir det förhoppningsvis lite tid för en promenad och lunch innan jag ska till tandhygienisten. Däremellan ska jag även arbeta. Fast jag åker inte till kontoret, jag låter kontoret hänga med mig hela dagen.

Ja, det var väl allt så här långt.