Jag ska fatta mig kort. Att vara tröttare än en sengångare på valium gör mig oerhört fokuserad i alla fall. Kan inte tillåta min hjärna att förirra sig i någon annan tanke än det jag gör för stunden. Eller rättare sagt, min hjärna kan bara koncentrera sig på en sak i taget. Och stundtals var den enda saken jag koncentrerade mig på att inte falla i sömn.
Avslutade dagen med en pratpromenad med Sus. Precis vad jag behövde. Nu försöker jag hitta var den kalla luften kommer in någonstans. Det känns nämligen som jag sitter i korsdrag.
2 kommentarer:
Du är min bästa vän och ventil.
Alltså, hur bra är inte det?
Sus: :-) Alltså det är superbra! Och you know. Ömsesidigt.
Skicka en kommentar