När är det ok att få träningsvärk, egentligen?

Gjorde ett konditionstest, det är ett led i min självplåga. Men döm om min, och alla andras förvåning! Jag har tusan till kondition. Gådde det fortaste jag kunde på dryga kilometern och fick 42. Japp du ser rätt. Har inte en aning om vad siffrorna står på annat än grönt. Det är sånt jag får höra av de som förestår träningsstället jag går på. Itrim. Men fatta, det känns bra att vara på grönt.
Hem och lammsteken, glacerade kycklingen blev tillslut hemmagjord pizza. Endast det bästa är gott nog. Dottern sover hos en kompis så ikväll är soffan fylld av mig, sonen och min kära vän.
Nu har vinet slagit sig på huvudet och jag är mör i kroppen och knoppen. Blir inget mer gjort här, det är säkert.

Jag är uppe, alltså måste jag gå till jobbet

Ge mig ett skäl till att vara uppe nu! Nä jobbet är inte ett skäl, det är orsaken. Nåja, nu när jag ändå kommit så här långt är det väl bara att gå iväg. Försökte nå verkstaden och prata lite om min bil. Men fick inget svar. Kan jag sitta och vänta och hoppas på att de ringer? Varför känner jag mig genast nervös när jag tänker så? Många frågor blir det.
Den här dagen ser ut att bli kanon! Jobbet, möten, träning och hem.
Jodå, eller hur...

Måndagar suger, så det så.

Får se om träning kan råda bot på det. Fick en okontrollerbar gråtattack när en kollega kom hit för att prata om projektet. Kunde inte sluta, känns fortfarande som om jag ska börja gråta när som helst. Fan, fan, fan! Jobbar stenhårt med att tillåta mig till att tycka det är jobbigt, men samtidigt se konstruktivt på vad som återstår att göra.
Tänker absolut inte låta mig nedslås och bli mentalt utslagen. Den här arbetsplatsen och det här jobbet är inte värt det.