lördag 14 september 2013

Idag, ett år tillbaka

Vissa datum minns man. Antingen det är stora världshändelser eller stora privata händelser. För exakt ett år sedan unnade jag mig frukost på ett fik, såg Ingemar Stenmark på samma fik och fick två timmar senare beskedet att jag hade bröstcancer. Jag blev inte förvånad, lite ledsen blev jag. Men mest för att jag skulle vara tvungen att berätta det för mamma som fortfarande var i någon slags chock över att ha blivit änka. 
Sen berättade jag det för alla jag kunde komma på att jag skulle berätta det för. Det var mitt sätt att handskas med beskedet. Alla goda råd och alla mindre goda råd la jag på en särskild plats inom mig. Men jag vek inte en tum från min egen uppfattning att jag snabbt skulle bli frisk. Den uppfattningen har jag fortfarande.
Nästa månad är det återbesök. Mitt opererade bröst har nya muskler, de gamla bröts ner av strålningen. Bröstet värker och är mycket större än det andra. Så kan det vara i över ett år. Har jag fått reda på. 
Nästa månad räknar jag med att få höra att jag fortfarande är helt frisk. 

30 kommentarer:

Åsa Hellberg sa...

såklart!!

Fru Venus sa...

Jag kan inte tänka mig något annat alternativ <3 Skickar över lite sol, vi har så mycket att den bländar mina skitiga fönster...

cissispringer sa...

<3

Spader Madame sa...

Here comes the sun. Och så är det, jag räknar med det också!

Ting sa...

Det är klart att du är frisk!

Sus sa...

Du skulle våga vara annat.
Jag glömmer aldrig det där meddelandet.

Anonym sa...

Klart att det är så!
Kram // Gafflan

Anki sa...

<3 <3 kramar!!

Realisten sa...

Jag glömmer aldrig när du berättade. Och det finns inget annat än att du är frisk. Kram.

Anonym sa...

Klart du är frisk. Våga inget annat. Kram! /Syster Yster

Krumi sa...

Jag hoppas innerligt att du får ett positivt besked! Mycket kan ändras på ett år; förra året vid den här tiden levde jag med ångesten så nära att jag ibland tänkte att jag vill inte leva längre, jag kunde inte vara själv o hade panik över nästan allt. Nu älskar jag att vara själv o utsätter mig dagligen för det som skrämmer. O jag tänker leva ett tag till! Stor kram till dig!

oumberligating sa...

Självklart är du helt frisk, något annat är otänkbart!
Ha en fin helg!
Kram ifrån Oumberlige Peter!
PS: Får jag "le" lite trots sjukdom och elände, jo, jag tror jag får det, med en hustru som haft två hjärtstillstånd får man skämta om allt.
Det här med Ingemar Stenmark var kul tyckte jag, eller rättare sagt vändning att du så honom.

Själv satt jag på en parkbänk på Kungsholmen för några år sedan klockan var 7 på morgonen och jag hade just slutat mitt nattpass...helt plötsligt kommer Leonard Cohen och sätter sig bredvid och frågar om jag har cigaretter. Han bodde på Hotellet vid parken och kunde inte sova, han undrade om det fanns något fik i närheten han hatade hotellfrukost!
Två veckor senare var jag förlamad i borrelia....undrar om det var hans fel eller fästingen som såg blod på min skinka! (ler)
Som sagt, ha det bäst!

nillas liv på pinnen sa...

Och här är en till som räknar med det!

I will not keep calm and you can fuck off sa...

Jag hoppas du har många friska år framför dig <3

Osloskånskan sa...

Du är frisk, det vet vi ju redan. Nårjeklem!!!

Knasterfaster sa...

Mycket större än det andra? Wow! Men ont ska du inte behöva ha. Har du fått någon hjälp mot det onda? Ingemar Srenmark var ett gott tecken. "De e bar å åk"-inställningen har du anammat tror jag.

Helena m. 4 sa...

Det räknar jag också med att du är, frisk alltså, lite galen men helt frisk...
;-)
Kram

Shamrock sa...

Håller tummarna för att du har rätt

Susjos sa...

Vilket år du har haft! Varma Kramar !

Suzan sa...

❤❤❤❤

tigerliljan sa...

En märklig dag att minnas resten av ditt liv - måtte det bli långt!

anne med e sa...

Instämmer i allt.

Anonym sa...

Jag är så impad av hur du kämpat och jag kan inte tänka mig något annat än att du får bli friskförklarad. Sådana som du måste cancern vara livrädd för!! <3
Lippe

Singelmamman sa...

Åsa Hellberg: Absolut!!

Fru Venus: Tack, för solen och omtanken. :-)

cissispringer: Tack och kram!

Spader Madame: Thanks! Och ju fler vi är som räknar desto bättre blir det. Tror jag.

Ting: Tack!

Sus: Nä jag vågar inget annat och har fortfarande lite skuldkänslor för det där meddelandet.

Gafflan: Så klart! Tack och kram.

Anki: Kramar tillbaka!

Realisten: Tack, nä inget annat finns! Kram!

Kära Syster Yster: Jag lovar att göra mitt yttersta! Kram

Krumi: Tusen tack! Och jag är innerligt glad att du kommit ur den svåra ångesten och kan leva som du vill. Och tack för att du delar med dig av ditt liv. Kram!

oumberliga Peter: Tusen tack! Klart att vi och andra får skämta om allt, och Leonard Cohens inverkan på fästingar, kanske värt en avhandling. :-) KRAM!

Nilla: Tack! Gillar att fler räknar.

I will not keep calm and you can fuck off: Tack, det gör sannerligen jag med.

Osloskånskan: :-) Det vet vi! Kram!

Knasterfaster: Jo du, försök att se det framför dig... och Ingemars inställning har jag absolut.
Nä, vet inte riktigt vad jag ska ta mot det onda. Kram

Helena m. 4: Hahaha! Galen men frisk! Jag i ett nötskal. KRAM!

Shamrock: Tack, jag med.

Susjos: Tack, kramar tillbaka.

Suzan: Du får flera ❤❤❤❤ av mig med!

tigerliljan: Tusen tack!

anne med e: Och jag skickar en kram till dig!

Lippe: Tack snälla du! Kram!.

Ozzys mor sa...

Ja, du ÄR frisk!!!!! <3 <3 <3

Singelmamman sa...

Ozzys mor: Ja, det är jag! :-) Kram

Sus sa...

Skuldkänslor?! Du är knäpp ju!

Agneta sa...

Såklart!!!

Nu är det snart 14 år sen jag fick beskedet att min mamma hade bröstcancer. Hur jag inte tog in det beskedet ... Min dotter var ett halvår och jag var chockad. Livrädd.

Idag har hon varit här och ätit middag, min mamma. <3

Katarina sa...

Jag kommer att hålla alla tummar jag har!

Singelmamman sa...

Sus: Hm. Men det visste vi väl redan.

Agneta: Härlig läsning!

Katarina: tack!