Sitter och pratar med yngsta i går kväll igen. Frågar vad jag ska blogga om. Du kan ju blogga om mig! Att jag är bra, bäst. Yngsta skrattar. Jag säger att det har jag redan gjort och läser upp vad jag skrev igår om muffins, ta hand om disken och smyckena. Ja, men du kan ju utveckla det lite! Det gör jag gärna, berättar att ett ilsket utbrott jag hade tidigare i veckan inte alls borde ha ägt rum*. Jag trodde att yngsta inte ägnat någon tid till en hemuppgift, och så visade det sig att det har yngsta visst gjort, och vilket resultat sedan! Ett reportage skulle skrivas och är skrivet. Och är väldigt bra, med faktaunderlag, en intervju och en slutledning där sista meningen också är rubriken. Ja och naturligtvis är jag helt opartisk, men djäklar vilket bra arbete som yngsta gjort.
*Jag och yngsta har en stor förbättringspotential när det gäller vår kommunikation. Jag ska absolut lära mig att lyssna bättre.
14 timmar sedan
