Inte varje dag

Sonen är hemma till middagen. Det firar jag med att komma på vad vi ska äta, och han lagar maten. Jag tar ett glas vin. I morse påpekade kroppen tydligt att två dagars intensiv träning inte var ok. Tidningen höll på att bli kvar på hallmattan. Jag kunde inte böja mig efter den. Men tonårsdottern måste se tidningen för att bläddra i den så jag vann över kroppen. Att jag och den väldigt gravida kvinnan på t-banan hade samma rörelsemönster och att jag, kanske, lät undslippa några ofrivilliga men väldigt berättigade stön när jag reste mig låtsas jag inte om. Tack och lov för jobbet idag som tvingat mig på korridorspromenader. Det har verkligen mjukat upp lederna.

Published with Blogger-droid v1.7.3