Det händer saker även när vi sover. Min storasysters gallsten sprack, hon hade dock tur och befann sig redan på sjukhuset. Det hindrar inte vår mamma från att tänka fram katastrofer. Själv känner jag inte igen en katastrof om jag så står mitt upp i en.
Nu vankas möten, möten, möten. Och det är lika bra det, kanske någon tar tag i det surgnälliga mejl jag nyss skickade.
Published with Blogger-droid v1.7.3
