Oh Anton, where are you?

Kära Anton *

Jag hoppas att jag får vara lite personlig. Jag tyckte det verkade som om vi var på väg att få till en dialog och en lösning på mitt problem. Men, vart tog du vägen? Nu har det gått en vecka sen du hörde av dig. Jag tolkade dina mejl som om du ville lika mycket som jag. Men det kanske är fel?

Hur ska jag kunna nå dig, och få dig att förstå, och ännu hellre lösa mitt dilemma? Snälla, du kan väl åtminstone skicka ett mejl att du fortfarande tänker på mig?

Vänligen
Singelmamman, snart desperat!

*Support på TELIA