Urladdad

För första gången sen Hedenhös satte jag igång Runkeeper och tog det långa steget före det korta. Tyvärr mår tydligen träningskläder dåligt i garderoben. Vissa av dem satt så tajt att jag av misstag skulle kunna förväxlats med en falukorv. Och inte kunde jag röra mig. Men när jag äntligen kom fram till Sus lättade allt. Jag kände att jag behärskade konsten att gå. 

Mot slutet ville jag dock lägga mig på asfalten och skrika, försökte diskret få Sus att bära mig. Hon slog dövörat till. 

Väl hemma var mobilbatteriet helt urladdat, och jag med. 

Imorgon får jag väl hasa mig fram på armbågarna.