Natten och jag ber så hemskt mycket om ursäkt kära grannar!

När Fru Venus man var här senast, i början av januari, tyckte han att vi andra som också var på mitt cocktailkalas verkade döva allihop. Jag, och flera andra, tyckte att han överdrev. Idag satte jag på ljudet på datorn för att lyssna på Säkert, hos Realisten. Och djäklar i taket vad jag höll på att dö! Min nattgäst och jag spelade lite musik och sjöng lite, dansade gjorde vi också. Men det vi igår tyckte lät lite lågt... jag finner inte ord för att beskriva hur olågt det verkligen var. Det var rent öronbedövande högt, och det bara i datorn. Vi gick ju över till tyngre grejer lite senare på natten. STEREON! Ja men hej tinnitus. Och vi dansade av armen på den stackars tomten, hivade ut julgranen från balkongen (tack Elin, ibland behöver jag ngn som är handlingskraftig) och sjöng med, det kan helt enkelt beskrivas som en väldigt lyckad kväll/natt. Kära grannar, om ni råkade höra oss lite så är det underligt. Ni borde vara döva vid det här laget! Så idag gör det inget att ni borrar lite extra, och skulle ni som bor ovanför oss villa dansa jenka i träskor, feel free, jag förstår att man har vissa behov ibland. Men jag, och Elin är glada att jag avstyrde alla försök till att dra in på stan och skaka rumpa på lokal.

I övrigt har dagen varit kanon. En jättetrevlig blogglunch med massa fina tjejer och en kille. Och otroligt god mat hos Sushikungen i Kungens Kurva. Åk dit för bövelen om ni inte varit där redan. Jag ska länka till några av dem som var med och fotade. Själv lämnade jag kameran hemma, för att jag tänkte med rumpan helt enkelt.