torsdag 31 januari 2013

Fångar inte bara dagen utan allt och biter ihop och ser glädjen

Nä, det gör jag inte. Triviala saker som inlägg som inte publicerats på hela dagen toppat med utbrott på tonårsdottern ikväll gör inte alls att jag är på gott humör. Lägg till känslan av att jag ligger eoner av tid efter när det gäller jobb efter en hel dag på konferens. Men mest känner jag mig tömd.

Idag konferens

Över lag är det väldigt fint här, undantag finns. Ikväll ska vi tävla.

onsdag 30 januari 2013

Disträ säger du?

Dagen har, precis som alla andra dagar den här veckan, varit intensiv. Avslutade med ett kvällsmöte där jag helt plötsligt fick ett dubbelefternamn som jag nyfiket googlade på. Intressant minst sagt. Mötet i sig visade sig ganska omgående inte direkt vara ett möte ämnat för mig. Så jag fick tid över. Att gå hem på. Och  fixa lite inför en överraskning.
Väl hemma doftar det rent! Och ÄR rent! Och där finns även en tonårsdotter som försöker hosta upp lungorna. Efter lite, ni vet, jag ska bara...äntligen tid för att göra den där koppen te som jag så hett! eftertraktat. Så försvann koppen med det rykande teet. Jag råkade bara blinka till och så försvann koppen! Jag lovar. På riktigt. Och jag kunde inte skylla på tonårsdottern, hon låg i soffan och hostade.
Hur är det möjligt? Jag började tro på spöken. Efter ett fruktlöst försök att hitta koppen bestämde jag mig för att göra en ny. Döm om min förvåning då jag hittade den i skåpet med all ren disk jag nyss satt in... ordning och reda må jag säga.
En annan som är disträ är Gafflan. Vi kanske inte är ensamma?

Svårt att rubriksätta det här inlägget

Fan! jag har en stor blåsa mitt på tungan. Opraktiskt.

Hälsningar
Den läspande

Psykosomatisk

Dottern snörvlar och hostar. På väg mot sin tredje eller fjärde förkylning i vinter. Och plötsligt river det även i min hals. Och så kommer hostan.
Det är nog för att jag har tid att känna efter. Sitter o väntar på både städerskan och killen som ska lags toastolen. Ute regnar det.

tisdag 29 januari 2013

Inte riktigt så illa

Man skulle ju kunna tro att jag huggit av mig båda händerna så snålt det är med inlägg här. Men tack o lov är det inte så. Jag är bara lätt begravd under en hög med jobb. Jag kan i alla fall andas.