
Årets Prideparad jag gråter i smyg, jag och tonåringarna hejar och applåderar. En tjej springer ur tåget och pussar mig. Min dotter tycker jag var seg som inte sprang efter och bad om hennes telefonnummer. För så gör de alltid på film. Jag påminde henne om att vi inte är med i någon film. I år saknade jag Bajen, hade jag vetat att bara AIK representerade sportvärlden hade de fått en applåd av mig. Synd bara att vi måste ha parad för att öka förståelsen och toleransen. Och ta bort heteronormen. Det är lång väg kvar, men det känns som om det går framåt.
Bilden är från förra året.