Jag gick upp, irrade runt och undrade vad som stod på. Inget värre än att väckarklockan ringde. Lyckades ta mig in i köket, stannade. Vad gör jag här? Inget svar. Gick ut ur köket och gick på toan. Skönt.
Drack ett glas, en kanna, en hink vatten. Jag var nog törstig. Gick på toan igen. Gick in i köket, fortfarande inget svar på frågan varför. Gjorde frukostmacka att ta med till jobbet. Det gick bra.
Gick in i badrummet igen, sanerade min kropp och mina tänder. Kände att även det gick bra. (Jag tror att det kan bli en bra dag i dag)
Visslar inte, min mormor sa alltid;
Om man sjunger/visslar innan frukost slutar dagen i tårar. Det vill jag inte.
Råkade gå förbi spegeln som strategiskt placerats i tonårsdotterns rum. Förstår inte varför jag gick dit, blev lite upprörd av spegelbilden. Klädde på mig. Det gick bra.
Sen försvann 20 minuter, vart tog de vägen? Sen gick jag ut och låste dörren.
Tog t-banan, ingen spärrvakt så det blev gratisåka. Tack för det SL.
Kom till jobbet.
...forts. följer.
