torsdag 29 juli 2010

Utklassning

Ha! Ingen av tonåringarna hade någon chans i kortspel mot mig. Jag krossade hänsynslöst allt motstånd. Känns nice. I övrigt bestod vår lunch av stekt sparris med parmesan, potatisomelett och efterrätt vaniljglass, färska hallon och hemmagjord chokladsås. Mmmmm. Och just det, ett glas rosévin.

Min joggingtur gick fantastiskt smidigt. Ca 6 km (kan varit lite längre) på 30 minuter. Mycket nöjd. Duschen blev utomhus, strax innan det började regna på allvar.

9 kommentarer:

  1. Ja detta var utklassning, vilken mat, vilken kondis. Jag drabbas av hunger och beundran.

    SvaraRadera
  2. Chrissan: Japp, deras besvikelse är total...

    Trollet: Haha! Tack för det.

    SvaraRadera
  3. Vad är potatisomelett/Undrande mathandikappad

    SvaraRadera
  4. Jag borde ha skrivit ett frågetecken eftersom det var en fråga, men du kanske förstod det ändå.

    SvaraRadera
  5. Realisten: Stekt potatis som du häller omelettsmet på och så blir det nästan som en spansk omelett. Enkelt och gott.

    Realisten: Frågetecknet lös starkt utan att du skrev det...

    SvaraRadera
  6. VARFÖR förstår jag inte vitsen med att springa/jogga/löpa/kuta/skena? Jag blev andfådd bara av att skriva det...

    SvaraRadera
  7. Lusten, Fru Venus! Efter ett tag med regelbunden och målmedveten, äcklig träning så kan man plötsligt drabbas av LUSTEN att ge sig ut och springa!

    Det är hemskt, jag VEEET!!! Men så här års är det underbart att ge sig ut och lufsa/springa/jogga. *mys*

    SvaraRadera
  8. Fru Venus: Det är inte kul, det första halvåret. Det blir bättre de kommande månaderna och efter ca nio månader (för mig i alla fall) har jag så pass mycket kondis att just ut och springa är superlätt och roligt. Och lite av en drog = behov. Det underlättar ju av att jag inte har ont i kroppen någonstans.

    Veronica: :-) Du beskrev det bättre än jag! Haha

    SvaraRadera

Sagt är sagt, så det så! Vill du hellre skriva ner det så gör det här.