Gårdagskvällen liknar inte den här kvällen. Ganska nyss hemkommen från ett jobbmöte. Det sista innan semestern. Mycket trevligt möte och vi hade mötet på den lokala puben. Så trots att jag har hela frysen full av mat så åt jag på puben.
Igår diskuterade vi att "vara ensam kontra vara själv". Jag är gärna själv, ganska mycket eller rättare sagt ofta. Men jag känner mig aldrig ensam. Vi funderade på om de som säger att de är ensamma verkligen är det eller om det är en upplevelse. Svårt att säga, för även om det "bara" är en känsla så räcker ju det för att vara jobbigt. Och även den ensamheten kan vara svår att ta sig ur.
Föga förvånande är jag ofta gärna också själv. Det finns situationer då jag känner mig ensam, men de inträffar inte så ofta.
SvaraRaderaJag tror att många är ensamma. Väldigt många.
Jag tittar på fotbollen...med ett öga.
SvaraRaderaMånga är, tyvärr, ensamma, men jag tror att ännu fler skulle vilja vara själva lite oftare...
SvaraRaderaRealisten: Jag tror också att många är ensamma. Eller känner sig ensamma.
SvaraRaderaRealisten: Jag med.
Fru Venus: Jag tror också att många får alldeles för lite tid för sig själva. Låter andra ta plats.
Min ensamhetskänsla är alltid värre om det finns människor omkring. Ensam hemma t ex gillar jag skarpt.
SvaraRaderaFrunatmaken: Det är nog den första ensamheten du nämner som många känner av, tror jag. Och undrar samtidigt varför?
SvaraRadera