Byta yrke till frisör

Jag och dottern hade en jättehärlig dag, lite shopping (önskar att det hade kunnat bli mer, men min ekonomi tillåter inte det). God mat, godis och glass, mys i soffan och det bästa av allt; vi färgade håret båda två. Och blev nöjda.

Där kunde vi ha stannat. Men hur det är, med lite vin i blodet, nöjd kropp och själ så ville det sig inte att vi stannade där. Jag tänkte fixa till luggen lite. Tanken är att den ska vara ganska kort och nu hade den vuxit lite för mycket. Jag tog min lilla sax, typ modell nagelsax, och klippte bort de värsta stråna. Det blev så fint. Återigen, där kunde jag ha stannat...

Sen kom jag på den smarta idén att jag gör som frisören, du vet tar lite hår mellan pek- och långfinger, drar fingrarna längs med håret och klipper bort överflödigt sprethår. Det blev jättebra! Där kunde jag ha stannat!

Jag fixade till det lite och så, kommer jag på, eller rättare sagt så slår det mig, att jag nog gjorde åt "fel håll". Så då, halvvägs mot en kort, tämligen kort lugg, så byter jag liksom riktning på klippningen. För att bespara dig resten, luggen är kort, riktigt tokkort! Och jag inser nu att om jag ska bli frisör så måste jag tydligen kunna beräkna saker hit och dit, typ hur hår faller. Och då menar jag inte faller när jag klippt av det, för det faller ner i handfatet upptäckte jag.

Jag säger som när jag färgade håret under Antikrundan, det är lite annorlunda. Jag undrar vad dottern säger när hon kommer upp, hon hade hunnit lägga sig innan jag satte igång på allvar.