Jag trodde i min enfald att våra löneförhandlingar var avklarade. Men icke sa nicke, nu har vi kommit igång igen. Håller vi på så här kommer vi få ett års retroaktiv höjning som allt går till skatt. Som jag sen delvis får tillbaka nästa år, som... ja jösses. Och hur det gick till och varför vi började om, ska jag berätta när det är tre torsdagar i en vecka.
Annars kan jag berätta att jag nu ämnar vandra hem och rosta lite mandel och ha på lite flingsalt, ta mig ett glas rött vin och vänta in tre föräldrar vars barn går i min yngsta tonårings klass. Vi fyra, de fyras gäng (!) ska planera nästa års skolresa. Vinet behöver jag för att mannen i gänget är en messersmitt utan dess like och behandlar oss nästan medelålders kvinnor som mindre vetande. Tar jag ett glas vin är chansen mycket större att jag inte slår ihjäl honom. Inte på hela kvällen. Och det är ju bra.
18 timmar sedan
