Men det är jag inte. Jag konstaterar bara fakta. Att min mamma inte bryr sig om sina barnbarn. Något annat kommer alltid i vägen. Min äldsta har sommarjobbat i två veckor och är inne på sin sista vecka. Ända från början har min mamma och styvpappa sagt att de ska komma förbi jobbet och hälsa på. Nu lär de inte hinna det, för idag åkte mamma och styvpappa till Gotland. Och min äldsta tonåring noterar att de återigen inte har haft tid. Och båda mina tonåringar har fått erfara att de löften som ges inte är värda någonting. Allt ifrån löften om diverse saker, tid att träffas med mera. Själv väntar jag på att få höra av min mamma att jag aldrig hör av mig till henne. Trots både vykort och telefonsamtal. Men den här gången tänker jag inte höra av mig förrän hon gjort det. Jag har helt enkelt fått nog.
Mitt liv är så mycket mer än att försöka vara till lags.
16 timmar sedan
