söndag 8 mars 2015

Äntligen! (Om katter kunde skriva)

Jag gillar min flock, de är nästan alltid lekfulla. Men en dag för länge sen satte de på mig en hård plastbit som de kallade tratt. Fruktansvärt pinsamt och dessutom ful. Jag blev rent deprimerad och försökte gömma mig. Men den största i flocken följde efter mig, hela tiden. 
Hon sa saker som "men lilla hjärtat, puss puss" och andra fåniga saker. Jag svarade självklart inte. Men jag visade med en bestämd min vad jag tyckte. 
Tror du att hon brydde sig? Nä precis. 
Men igår tog de två andra i flocken av den fåniga tratten! Hurra! Det tog mig säkert en timme att tvätta mig. Fatta hur smutsig jag var! 
Nu säger den största att jag är mig själv igen. Jag har också hört henne säga något om galning och knäpp, undrar så vem hon menar. Nu ska jag jaga duschvatten. Hej då! 

3 kommentarer:

Realisten sa...

Hurra! Låt dem aldrig mer lura dig till att ha på dig en sådan där fånig tratt, Alice. /Skrället

Åsa Hellberg sa...

Men varför hade hon krage?

Singelmamman sa...

Realisten: Hälsa Skrället en puss på nosen.

Åsa Hellberg: Hon har kastrerats.