Inte tungt att komma hem

När det ringde på dörren och jag öppnade såg jag nog ut som ett stort frågetecken. Utanför stod ett käckt blombud med den finaste påskbuketten på många år. 

I morgon återupptar jag träningen. Och så ska jag träffa Roxana igen, hennes dotter har skadat ett öga. Förhoppningsvis har hon pengar att åka hem i påsk för att ta dottern till läkare. 

Stödköp

Packade så bra att strumporna jag tänkte ta på mig på flygplatsen åkt ner i den incheckade resväskan. Goda råd var inte så dyra, däremot de i all hast nyinköpta strumporna. 

Jag kommer aldrig mer att flyga utan stödstrumpor.

På återseende

Så fort en vecka går. Det känns som om det var igår vi kom. Jag är väldigt nöjd med min träningsinsats. Och fyra böcker är utlästa. Nu väntar en lång resa hem till efterlängtade ungdomar och Alice the cat. Jag avslutar inläggen härifrån med en talande bild. Min tolkning av solhälsningen. Observera glaset i handen. 

Hungrigt sällskap

Mellan träningarna äter jag. Det känns som om mat- och sovklockan mest pekar på mat och jag hinner aldrig bli riktigt hungrig. Härom dagen fick jag dock sällskap av en hungrig en. 

Lågintensiv träning

Idag ägnar jag mig åt träning som inte är så påfrestande. Till min hjälp har jag solstolen. Jag kör ett långt förmiddagspass, ner, upp och vänd, ner och vila. 

I eftermiddag kör jag ett liknande pass. Och medan du väntar på nästa inlägg kan du beundra utsikten. 

Jag haver dansat

Med fara för liv och lem kastade jag mig in i dansen. Skutt och bensprattel varvat med armar som grasiöst skulle koordineras. Jag lämnade walkower på det grasiösa och slängde armarna tämligen vilt omkring mig. Efteråt är jag glad att varken jag eller någon annan kom till skada.

Och ja, vi har underbart varmt idag. 

Visste du

När jag var liten, för väldigt länge sen, fick jag ofta höra att öron-näsa-hals hänger ihop i ett sinnrikt system. Idag testar jag systemet och konstaterar att halsont även kan kännas i öronen. 

Näsan, den gör inte ont, den bara rinner. 

Ja det var väl allt.