När jag var tillräckligt blöd och stelfrusen smet jag in på en restaurang för lite värmande mat. Träffade en av de arrangerande ungdomarnas mor-/farföräldrar. De var blygsamt stolta, med all rätt. Ett fantastiskt arrangemang. Nu en kaffe, kanske huvudvärken försvinner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Sagt är sagt, så det så! Vill du hellre skriva ner det så gör det här.