Under själva lunchen jag blev bjuden på tänkte jag inte på bloggandet, men efteråt. Jag tog några soliga bilder när jag och Sus satt på Medis. 
En duva ville åt våra nötter.
Det är vatten i glaset.
Jag tänkte på bloggandet när jag drack den goda drinken Annica bjöd på.
Och när jag nästan drog av skägget på den trevliga servitören. 
När jag kom hem hade jag dock glömt allt vad bloggande heter och slocknade som en klubbad säl. Idag luktar jag tydligen som en hel vitlök. Säger mitt resesällskap.
Men det ser ut som en helt fantastisk dag! Det är det viktigaste. Faktiskt.
SvaraRaderaVi är nöjda med bilderna nu. Och att vi inte sitter jättenära.
SvaraRaderaverkar ha varit en fantastisk dag! tack för att vi får ta del av den såhär lite i efterhand!
SvaraRadera