tisdag 24 december 2013

En julsaga fortsättning

DOPPAREDAN PÅ FÖRMIDDAGEN

Kaffedoften spred sig i hela huset. Jullovsmorgon samlade hela familjen framför tvn. Den griljerade skinkan hade en så snabb åtgång att den ransonerades och bars tillbaka till kylen för att kunna njutas ordentligt till jullunchen. Som i många andra familjer denna dag rådde ett behärskat lugn, som dock när som helst kunde bryta ut i rent kaos. För att hålla kaos borta hade alla familjemedlemmar sina bestämda uppgifter. Den yngsta dukade bordet, för totalt tolv personer. Den äldsta gjorde som resten av familjen, höll sig i köket och tog fram karott efter karott med mat. Snart såg hela köket ut som ett bättre restaurangkök.
 När de blev ensamma ett tag tog han hennes hand. Stod tyst en stund innan han sa att han ringt sin pappa. Som blivit väldigt glad, de hade pratat länge.
”Du hade rätt, jag hade inte hela bilden klar för mig, han kommer. Men inte till lunchen, först till middagen”. Hon såg på honom att han var lättad.

DOPPAREDAGEN VID LUNCH

Paketen under granen fylldes på och de nedersta grangrenarna syntes knappt. Glöggen var varm och granen doftade mer än en hel skog. Lunchen hade precis avnjutits innan det var dags att snabbt duka av. Kaffet plockades fram och totalt tio sorters kakor stod snart på bordet. De vuxna bänkade sig framför tvn, och årets bästa stund. När signaturen till Kalle Anka ljöd hade det hyschats färdigt och tystnaden var nästan total.

DOPPAREDAN EFTER KALLE ANKA

Han var överraskad över att han fortfarande inte blivit upptäckt. Stegen kändes inte lika lätta längre. Men det var ju inte så konstigt tänkte han. Bagaget var mycket tungt, och blev tyngre för varje steg han tog. Men att göra sig av med bagaget var inte något alternativ.
Han var djupt försjunken i sina egna tankar och såg inte trädroten som stack upp. Med mesta möjliga tur lyckades han undvika att stå på näsan. Och i samma stund såg han dem. De var tre, mot honom. Han stod helt still. Den största av dem tre började ilsket prata.
"Vad sjutton tror du att du pysslar med”, fräste han, och fortsatte: ”Du kan ju inte på allvar ha trott att du skulle komma undan.” Han svarade inte, stod och bedömde de tre.
"Du fattar väl att du måste fullfölja ditt jobb? Och dessutom kommer äntligen den äldre herr Hermanson." Innan han svarade sa den minsta av de tre: "Tomtemor är utom sig av oro, tänker du svika henne?" När hennes namn nämndes fattade han sitt beslut. "Hälsa henne att jag blir lite senare än jag trodde, jag fortsätter jobbet. Men ni tre får stanna hemma. Människor har svårt för vättar." Han tog säcken med alla paket och vände om.


 "Nu kommer farfar snart, sa hon, kan någon tända brasan?" På vägen ut i köket fick hon en kram och kyss och hann notera att hennes man nog blev vackrare med åren.  "Jag öppnar åt farfar" ropade yngsta, när dörrklockan ringer. Samtidigt ropade äldsta: "Tomten kommer!"


God Jul!

8 kommentarer:

  1. Vilken fantastisk julsaga. Jättebra skrivet!
    God jul, fina du.

    SvaraRadera
  2. En tomte på rymmen! Tur att vättarna styrde upp det hela.

    Önskar dig en God Jul!

    SvaraRadera
  3. Realisten: Tack snälla! Hoppas din jul varit fin så här långt.

    I Will not keep calm: Tur att det finns vättar, det sa alltid min mormor.

    SvaraRadera
  4. Vilken fin julsaga! Du skriver fantastiskt bra!

    Kram

    SvaraRadera
  5. Cissispringer: Tack så hemskt mycket! Kram

    SvaraRadera
  6. God Fortsättning på julen!!!

    SvaraRadera
  7. Å...tur med vättarna...och du skriver fantastiskt!
    kram o tack, sagor för oss vuxna är underskattat!

    SvaraRadera
  8. Susjos: Tack detsamma!

    Fröken Blund: Tack snälla du! Och ja, vuxensagor är alldeles för underskattat. Kramar tillbaka.

    SvaraRadera

Sagt är sagt, så det så! Vill du hellre skriva ner det så gör det här.